Nyhetsbrev 2/2022

30 juni 2022

Nyhetsbrev 2/2022 från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kan här laddas ner som en PDF-fil.

MKG:s Nyhetsbrev 2-2022 >>

Nyhetsbrevet kan även läsas nedan. Under varje nyhet har du möjlighet att ta dig vidare för mer information på MKG:s hemsida.

Innehållsförteckning

* Regeringens beslut om kärnbränsleförvaret är överklagat >>
* SSM skär ner MKG:s medel kraftigt - ger pengar till kärnkraftsfrämjare >>
* Mark- och miljödomstolen planerar huvudförhandling om SFR 2 i slutet av 2022 >>
* SSM och MKG kräver förbättrat kylsystem i ett utökat Clab - Miljödomstolen beslutar om prövotid >>
* Regeringsbeslut om och Riksgäldens arbete med ekonomiska säkerheter för kärnavfallet >>
* Notiser >>

Regeringens beslut om kärnbränsleförvaret är överklagat

Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner, MKG, m.fl. har den 27 april skickat in en begäran om rättsprövning av regeringens kärnbränsleförvarsbeslut till Högsta förvaltningsdomstolen. Regeringens beslut fattades den 27 januari 2022 och föreningarna anser att beslutet strider mot miljöbalkens rättsregler och bygger på felaktiga bedömningar. Föreningarna menar att de kvarstående osäkerheterna rörande den långsiktiga strålsäkerheten är allt för stora.

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) godkände den 27 januari 2022 kärnavfallsbolaget SKB:s ansökan från 2011 om att få bygga ett kärnbränsleförvar vid Forsmarks kärnkraftverk och en inkapslingsanläggning, Clink, vid Oskarshamns kärnkraftverk. Regeringen gav i och med beslutet tillåtlighet enligt miljöbalken och tillstånd enligt kärntekniklagen. Den 27 april skickade föreningarna Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner, Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen Uppsala län, Naturskyddsföreningen Östhammar och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, in en ansökan till Högsta förvaltningsdomstolen med en begäran om rättsprövning av regeringens beslut.

Föreningarna yrkar att besluten i första hand upphävs, i andra hand upphävs och återförvisas till regeringen. Föreningarna skriver bl.a. följande:

”Regeringens tillåtlighetsbeslut är inte förenligt med miljöbalken eftersom de kvarstående osäkerheterna är alltför stora beträffande den ansökta anläggningens förmåga att hålla människor och miljön säker från farliga stråldoser under den mycket långt utsträckta tidsperiod det är frågan om. Sökanden har inte kunnat visa att den sökta verksamheten kan klara av kraven som följer av de allmänna hänsynsreglerna jämfört med riskkriteriet i 5 § SSM:s föreskrifter i SSMFS 2008:37. Ansökan med kompletteringar når inte upp till beviskraven sett tillsammans med kunskapskravet och försiktighetsprincipen i andra kap. miljöbalken.”

Föreningarna ser att sökande, kärnavfallsbolaget SKB, inte tillfört någon ny information som uppfyller de krav som mark- och miljödomstolens i januari 2018 ställde i domstolens yttrande till regeringen om kompletteringsbehov. Den information som kärnavfallsbolaget tillförde regeringsprövningen våren 2019 var endast en upprepning av tidigare information och ställningstaganden. Detta betyder att regeringen tog sina beslut utan hänsyn till betydande vetenskapliga brister.

Regeringen bygger besluten helt på det Strålsäkerhetsmyndigheten SSM framfört i regeringens miljöprövning. Myndigheten har en helhetssyn som betyder att även om kopparkapseln, som är förvarets viktigaste skyddsbarriär för att förhindra att radioaktiva ämnen når människa och miljö i hundratusentals år, inte fungerar som tänkt finns det två andra barriärer som kan fungera. Men föreningarna menar att det inte är visat att lerbufferten runt kapseln eller att tunnlarna som är en del av bergbarriären kommer att fungera som tänkt. Eftersom det finns en betydande vetenskaplig kritik mot att använda koppar som kapselmaterial har inte SSM och därmed inte heller regeringen i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till kunskapskravet eller försiktighetsprincipen såsom miljöbalken föreskriver.

Eftersom vetenskapen fortsätter att arbeta oberoende av politiska beslut är det troligt att det av regeringen godkända projektet kommer att stoppas i framtiden. Risken för att pengarna som behövs för att bygga ett verkligt säkert förvar förslösas på fel teknik är tydlig. När det visar sig att projektet inte kan fullföljas måste fokus snarast läggas på att både utreda alternativa kapselmaterial och att snabbt utreda förutsättningarna för att i stället använda förvarsmetoden djupa borrhål med deponering av det använda kärnbränslet på mellan 3-5 km djup. Metoden kan bli miljömässigt säkrare, ger mindre risker för intrång och kan dessutom var mindre kostsam än förvaring i gruvgångar som i kärnkraftindustrins metod.

Naturskyddsföreningen m.fl. begär rättsprövning av kärnbränsleförvarsbeslutet, 220427 >>

Till sidans topp >

SSM skär ner MKG:s medel kraftigt - ger pengar till kärnkraftsfrämjare

Den 13 april beslutade Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, om fördelningen av de statliga budgetmedel som kan ges som stöd till ideella miljöorganisationer för att arbeta med kärnavfallsfrågor under 2022. Totalt finns 3 miljoner kronor att fördela. Nytt för i år är att SSM beviljat 500 000 kr till tre kärnkraftsfrämjande föreningar som tillsammans sökt medel. Det betyder att SSM sänker medlen till Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, som därmed i år arbetar med mindre resurser än då stödet ursprungligen kom till, år 2005. MKG, liksom Kärnavfallsrådet, har under de senaste åren efterfrågat att medel återigen ska fördelas ur kärnavfallsfonden till miljöorganisationer. Detta för att skapa en trygg och långsiktig finansiering, något som 2022 ännu inte är uppnått utan i stället förvärrats genom SSM:s nya fördelning av medel.

Mellan åren 2005 och 2017 kunde miljöorganisationer enligt finansieringslagstiftningen för kärnavfall erhålla medel från kärnavfallsfonden för att aktivt vara med i samråd och prövning av kärnbränsleförvarsansökan. Stödet hade en sluttid och avslutades i början av 2017. Därefter har regeringen beslutat om att tillföra medel ur statsbudgeten till miljöorganisationernas arbete med kärnavfallsfrågor.

Regeringens rådgivande vetenskapliga organ Kärnavfallsrådet skickade 2018 in en skrivelse till regeringen med förslaget att ett långsiktigt finansiellt stöd åt miljöorgansiationer åter skulle komma från kärnavfallsfonden. Även Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har önskat detta. Den 22 juni 2021 tog regeringen beslut om att genomföra en utredning om framtiden för både kommuners och organisationers arbete med kärnavfallsfrågor. Tanken var att denna utredning skulle vara klar den 28 februari, men den är fortfarande inte offentliggjord. Därmed är det oklart om fortsatt finansiering kommer att finnas för 2023.

I stället för hopp om långsiktig finansiering fick MKG beskedet från SSM i mitten av april att föreningen för år 2022 får 1 850 000 i stöd vilket är betydligt lägre än föregående år då föreningen fick 2 200 000 kr. SSM har i stället lämnat stöd till de tre kärnkraftsfrämjande ideella föreningarna Ekomodernisterna, Sveriges Kärntekniska sällskap (SKS) och Women in Nuclear som i januari sökte stöd under Ekomodernisternas flagg. Det visade sig att Ekomodernisternas ansökan först inte uppfyllde kraven och SSM därför hjälpte till så att en ny förening skapades som heter Kvalitativ Kärnkraftinformation (KKI), och som SSM sedan kunde bevilja 500 000 kr till. KKI lämnade in ansökan den 18 mars, två månader efter att ansökningstiden för stöd gått ut. MKG har överklagat beslutet.

SSM skär ner MKG:s medel för 2022 kraftigt – ger pengarna till kärnkraftsfrämjare, 220413 >>

Till sidans topp >

Mark- och miljödomstolen planerar huvudförhandling om SFR 2 i slutet av 2022

Under 2022 fortsätter prövningen av ett nytt förvar för kortlivat radioaktivt rivningsavfall, SFR 2 (i anslutning till det befintliga förvaret för kortlivat driftsavfall, SFR). Regeringen godkände förvaret i december 2021 och nu återstår mark- och miljödomstolens tillstånd med ev. villkor. Om tidsplanen håller kan huvudförhandlingen i domstolen ske den 29 november till 1 december. En av Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, viktigaste synpunkter till domstolen är att det feldeponerade historiska avfallet som är deponerat i SFR måste tas ut innan ett tillstånd kan ges för en tillbyggnad. Strålsäkerhetsmyndigheten SSM fortsätter parallellt med prövningen enligt kärntekniklagen.

SFR är det nuvarande förvaret för kortlivat radioaktivt driftsavfall från kärnkraften och finns under havsbotten utanför Forsmarks kärnkraftverk. SFR 2 är ett nytt förvar för kortlivat radioaktivt avfall från rivning av reaktorer, och förvaret ska enligt industrins planer byggas under det gamla.

Regeringen beslutade att ge tillåtlighet enligt miljöbalken och tillstånd enligt kärntekniklagen för SFR och SFR 2 den 22 december 2021 och nu pågår den fortsatta prövningen i mark- och miljödomstolen för att ge ett tillstånd med villkor. Parallellt pågår Strålsäkerhetsmyndigheten SSM:s stegvisa prövning enligt kärntekniklagen.

Senast i domstolsprövningen har en rad olika remissinstanser skickat in sina synpunkter på kärnavfallsbolagets SKB:s slutliga yrkanden och förslag på villkor som lämnades in i slutet av mars.

Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG skickade in ett yttrande den 15 juni. Föreningarna har tidigare framfört att det inte är visat att SFR och SFR 2 blir säkra nog. Förvaren kan börja läcka ut radioaktiva ämnen i Öregrundsgrepen utanför Forsmark snabbare än tänkt, kanske redan inom 50 till 100 år efter förslutning. Förutom denna viktiga synpunkt lyfter föreningarna i sitt yttrande att det feldeponerade historiska kärnavfallet i SFR ska tas upp innan tillstånd ges. För 10 år sedan upptäcktes att knappt 3 000 avfallstunnor med historiskt radioaktivt avfall felaktigt deponerats i SFR. Sedan slutet av 2020 är kärnavfallsbolaget SKB och SSM överens om att avfallet bör tas upp innan SFR 2. Föreningarna vill att denna fråga hanteras fullgott i tillstånds- och villkorsprövningen och anser att tillstånd till att påbörja bygget av SFR 2 inte bör beviljas innan de felaktiga containrarna är bortförda från SFR.

Strålsäkerhetsmyndigheten tar anmärkningsvärt nog inte upp det feldeponerade avfallet i det yttrande som myndigheten lämnat till domstolen. Dessutom anser SSM att strålsäkerhetsfrågor inte ska ingå i villkorsprövningen.

Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Uppsala län har också yttrat sig och lyfter lokala miljöfrågor.

Föreningarnas yttrande samt övriga remissinstansers yttranden finns att ladda ner på MKG:s hemsida. Enligt domstolens tidsplan från 2 maj väntas SKB i nästa steg att kommentera de inkomna synpunkterna. Om allt går enligt plan väntas en huvudförhandling ske den 29 november till 1 december i mark- och miljödomstolens egna lokaler i Nacka kommun.

SSM vill inte att strålsäkerhetsfrågor ska ingå i villkorsprövningen av SFR 2, 220627 >>

MKG med medlemmar lämnar synpunkter på SFR till miljödomstolen, 220615 >>

Mark- och miljödomstolen har tagit fram en tidsplan för målet om SFR 2, 220502 >>

Till sidans topp >

SSM och MKG kräver förbättrat kylsystem i ett utökat Clab - Miljödomstolen beslutar om prövotid

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt höll en huvudförhandling i Oskarshamn den 24-25 maj i miljöprövningen av en utökad lagring av mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab från 8 000 ton till 11 000 ton. På huvudförhandlingen behandlades bl.a. frågan om ett förbättrat kylsystem ska vara med i ett tillstånd, något som Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och MKG vill. Den 22 juni gav domstolen tillstånd med villkor och kärnavfallsbolaget SKB för en prövotid på två år för denna fråga för att bolaget ska kunna ta fram ett underlag för den bästa kyllösningen. Parallellt pågår prövningen av Clab-ansökan enligt kärntekniklagen, där SSM har underkänt kärnavfallsbolagets preliminära säkerhetsanalys PSAR eftersom förbättrad kylning saknades. Bolaget och myndigheten diskuterar en väg framåt i dialogmöten.

Den 19 april beslutade mark- och miljödomstolen, trots en kvarstående konflikt mellan kärnavfallsbolaget, SKB, och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, att kungöra huvudförhandlingen för villkorsprövningen av tillståndet att utöka kapaciteten i Clab. Förhandlingen ägde rum den 24-25 maj i Oskarshamn. Konflikten rörde att kärnavfallsbolaget inte vill ha med att en förbättrad kylning för Clab i denna prövning. Innan huvudförhandlingen ombads SKB lämna in förslag till närmare utformning av utredningsvillkor i kylfrågan och bolaget ansåg att den skulle kunna hanteras i en prövotid kopplat till ett tillstånd.

Under huvudförhandlingen diskuterades olika lösningar för att förbättra kylningen av Clab och en prövotid på två år nämndes för att kärnavfallsbolaget skulle kunna ta fram ett underlag. Den 22 juni meddelade domstolen en deldom och gav tillstånd till ökad mängd använt kärnbränsle i Clab med villkor, bland annat just en prövotid på 2 år för den förbättrade kylningen. Att domen kallas deldom beror på att ansökan om ett utökat Clab är en del av det stora målet om tillstånd för kärnbränsleförvaret som hanteras separat.

Bolaget fick även ett verkställighetsförordnande som betyder att mer bränsle får mellanlagras även om domstolens beslut överklagas.

SSM prövar samtidigt ansökan enligt kärntekniklagen. Bara några dagar innan huvudförhandlingen, den 20 maj, meddelade myndigheten att den inte godkände kärnavfallsbolaget SKB:s preliminära säkerhetsredovisning, PSAR, och det med anledning av att SKB inte hade med ett förbättrat kylsystem i sin analys. SSM fortsätter att ha dialogmöten med SKB för att diskutera frågan om kylningen.

Miljödomstolen ger tillstånd till utökad Clab med bättre kylning, 220622 >>

Mark- och miljödomstolen höll huvudförhandling om ett utökat Clab, 220524 >>

SSM godkänner inte SKB:s preliminära säkerhetsredovisning för ett utökat Clab, 220520 >>

SKB har yttrat sig om prövotider i prövningen om ett utökat Clab, 220505 >>

Domstolen kungör Clab-huvudförhandlingen och ber SKB om underlag för utredningsvillkor, 220419 >>

Till sidans topp >

Regeringsbeslut om och Riksgäldens arbete med ekonomiska säkerheter för kärnavfallet

Regeringen beslutade den 22 juni att godkänna kärnkraftsindustrins föreslagna ekonomiska säkerheter för att hantera riskerna i finansieringssystemet för kärnavfall. Beslutet följde Riksgäldens yttrande över förslagen. Säkerheterna består av borgensförbindelser för respektive kraftbolag och utgår ifrån de bestämda avgifter som kärnkraftsindustrin ska betala till kärnavfallsfonden. Riksgälden rapporterade den 28 april till regeringen om det finansiella läget för kärnavfallssystemet och gör även fortsättningsvis det i en rapport varje kvartal.

Regeringen beslutade den 27 januari om de avgifter som kärnkraftsindustrin betalar till kärnavfallsfonden under 2022-2023 samt de finansiella säkerheter som industrin ska garantera för de osäkerheter som finns rörande framtida betalningar och utgifter. Avgifterna blev ungefär som tidigare men den ekonomiska säkerheten som benämns kompletteringsbeloppet höjdes kraftigt. Dessa säkerheter ska garantera att det finns pengar tillgängliga för oförutsedda händelser och enligt den ändrade lagstiftningen ska fler osäkerheter täckas in. Baserat på förslag från kärnkraftsindustrin, som också Riksgälden har yttrat sig över, har regeringen den 22 juni tagit beslut om säkerheter i form av borgensförbindelser för respektive kraftbolag. Borgensförbindelserna är utformade såsom för egen skuld, i nominella belopp och obegränsade i tid.

Tidigare i vår, den 28 april, redovisade Riksgälden ett regeringsuppdrag att ge en samlad bild av finansieringssystemet för omhändertagande av kärntekniska restprodukter. Riksgälden kommer i fortsättningen att göra en redovisning för varje kvartal. Den första kvartalsrapporten för 2022, daterad 24 maj visar att kärnavfallsavgifterna borde öka med 1,1 öre och säkerheterna med 4,4 miljarder. Riksgäldens omvärldsbevakning och granskningar av avgiftsnivåer är viktig för att begränsa risken för att staten och framtida skattebetalare måste stå för industrins kostnader.

Riksgälden publicerar den första kvartalsrapporten för 2022 om finansiering av kärnavfall, 220524 >>

Riksgäldens rapport till regeringen: Kärnavfallssystemet fungerar som avsett, 220428 >>