Nyhetsbrev 2/2017

Nyhetsbrev 2/2017 från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kan här laddas ner som en PDF-fil.

MKG:s nyhetsbrev 2/2017 >>

Nyhetsbrevet kan även läsas nedan. Under varje nyhet har du möjlighet att ta dig vidare för mer information på MKG:s hemsida.

 

Innehållsförteckning

* Miljödomstolens regeringsyttrande kommer den 20 december >>
* SSM är inte öppen med riskerna med slutförvaret >>
* SSM föreslår höjda kärnavfallsavgifter >>
* Förbättrad kärnteknisk lagstiftning >>
* Notiser >>

 

Miljödomstolens regeringsyttrande kommer den 20 december

Uppdatering: Nytt datum: 23 januari

Det finns flera svåra frågor som mark- och miljödomstolen måste hantera efter höstens huvudförhandling i målet om ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Hur omfattande prövning ska strålsäkerhetsfrågor få enligt miljöbalken? Har Strålsäkerhetsmyndigheten SSM verkligen tillräckligt underlag för att kunna säga att det finns förutsättningar att slutförvaret ska kunna bli säkert? Är SSM:s syn att det inte redan nu måste visas att slutförvaret är säkert, utan att detta kan göras senare i en stegvis prövning, miljöjuridiskt riktigt? Kommer domstolen godta kraftindustrins kärnavfallsbolags SKB:s förnekande av forskarkritiken om tidiga risker för läckage från kopparkapseln? Den 20 december väntas domstolens yttrande till regeringen.

Huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle är avslutad efter totalt 20 dagar förlagda i Nacka, Oskarshamn och Östhammar. Nu väntar alla parter i målet på att få läsa mark- och miljödomstolens yttrande till regeringen som kommer den 20 december (datumet kan ändras). Kommer domstolen att till- eller avstyrka tillåtlighet av ansökan?

Juridiska oklarheter
Det blev tydligt under huvudförhandlingen att domstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten SSM kanske inte har samma bild av vad som ska ingå i en prövning enligt miljöbalken. Prövningen enligt miljöbalken ger ett tillstånd för slutförvaret som inte kan ändras. I tillståndsprocessen enligt kärntekniklagen, som hanteras av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, är ett tillstånd att få bygga slutförvaret bara ett första beslut i en stegvis prövning med nya säkerhetsanalyser som uppdaterats med ny information inför beslut om provdrift och drift.

Domstolen ställde flera frågor till parterna, bl.a. ”Vilket eller vilka beviskrav bör gälla enligt 2 kap 1§ miljöbalken för det ansökta slutförvaret...?”, dvs. kan bolaget bevisa att de uppfyllt kraven enligt miljöbalken trots att prövningen enligt kärntekniklagen inte är klar? SSM svarar att bolaget har ”gjort troligt att de har förutsättningar att uppfylla” miljöbalkens allmänna hänsynsregler och att kvarvarande osäkerheter kan hanteras i den stegvisa prövningen efter ett tillstånd att få börja bygga har getts. 

Problemet för domstolen – och SSM – är att de allmänna hänsynsreglerna även är införda i kärntekniklagen och alltså ska användas även i myndighetsprövningen, något som inte verkar ha gjorts i tillräcklig utsträckning. I detta skede av prövningen ska det därmed kunna visas att slutförvaret är strålsäkert i bägge prövningarna. Det räcker inte att det finns ”förutsättningar att kunna visa” att slutförvaret är säkert, som är SSM:s inställning i dagsläget. Under huvudförhandlingen var SSM därför tvungen att säga till domstolen att de i sin prövning inte behöver bry sig om strålsäkerhetsfrågor, t.ex. frågor om hur kopparkapseln kommer att fungera. Dessa tar SSM hand om senare i sin prövning, efter ett regeringsbeslut. Hur domstolen ser på detta blir viktigt för dess yttrande till regeringen

Vetenskapliga kontroverser
Under huvudförhandlingen var det tydligt att det finns en pågående vetenskaplig kontrovers om kopparkapseln kommer att fungera som tänkt. Prof. em. Christofer Leygraf och tekn. dr. Peter Szakálos från Kungliga Tekniska Högskolan redovisade för domstolen varför slutförvaret enligt etablerad korrosionsvetenskap bör underkännas. Kopparkapslarna som ska skydda människa och miljö från det använda kärnbränslet i hundratusentals år kan förstöras innan 1 000 år har gått.

Därutöver finns det vetenskaplig kritik mot valet av Forsmark som plats eftersom det finns en s.k. skjuvzon genom området som kan ge problem på lång sikt, bl.a. med jordbävningar.

Kärnavfallsbolaget SKB avfärdade all kritik och anser att det är visat att endast en kopparkapsel av sextusen kommer att gå sönder på en miljon år.

Domstolen bad under förhandlingen SSM att redovisa en sammanställning av alla kvarstående osäkerheter avseende slutförvaret som kärnavfallsbolaget behöver lämna underlag om vid en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen. SSM redovisade en lång lista, bl.a. rörande frågor om kopparkorrosion och lerans buffertförmåga. SSM bedömer att osäkerheterna är ”hanterbara med rimliga kommande åtgärder”.

Naturvärdesfrågor
De lokala miljökonsekvenserna i Forsmark behandlades i Östhammar. Det är ett problem att ge tillstånd för ett slutförvar i ett område med ett flertal rödlistade arter, bl.a. gölgroda och orkidén gulyxne. Kärnavfallsbolaget SKB anser att det inte är så stora risker för områdets naturvärden och att det som förstörs kan kompenseras på andra sätt.

Under förhandlingen pågick även ett förberedande sammanträde i målet om dispens från art- och habitatdirektivet (M4617-13), ett mål som legat vilande sedan bl.a. Naturskyddsföreningen och MKG överklagade Länsstyrelsen vid Uppsala läns beslut 2013. Dispensen är en förutsättning för att kärnavfallsbolaget ska få bygga ett slutförvar i Forsmark.

Djupa borrhål som alternativ
Kraftindustrins kärnavfallsbolags SKB har ansökt om att få slutförvara det använda kärnbränslet i kopparkapslar, omringade av bentonitlera, 500 meter ner i berget i Forsmark. Naturskyddsföreningen och MKG menar att alternativet djupa borrhål med slutförvaring på mellan 3-5 km djup är att bättre metodval av bl.a. strålsäkerhetsskäl, minskade risker för intrång och kostnadsskäl.

Föreningarna bjöd under förhandlingen in experterna Fergus Gibb, prof. em. i petrologi och geokemi vid Sheffields universitet, och Andrew Orrell, som arbetat med det amerikanska djupa borrhålsprojektet, att redovisa sin syn på metoden.

Naturskyddsföreningen och MKG
Naturskyddsföreningen och MKG deltog aktivt under hela förhandlingen och publicerade dagliga rapporter som finns att läsa på MKG:s hemsida, där också alla parternas presentationer kan laddas ned. Föreningarna uppgav under förhandlingens första dag att de i första hand yrkar att domstolen ska avstyrka ansökan, i andra hand att ansökan ska avvisas. Naturskyddsföreningens jurister Josia Hort och Rebecca Nordenstam företrädde bägge föreningarna. Föreningarnas slutanförande avslutades på följande sätt:

”Sammanfattningsvis anser föreningarna att domstolens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken ska omfatta strålsäkerhetsfrågor. Det är såväl lämpligt som behövligt att prövningen får denna omfattning p.g.a. målets dignitet, verksamhetens stora miljöpåverkan, av demokratiska skäl, för att uppfylla Århuskonventionen, för att rättskraften ska bli tydligt avgränsad, eftersom artskyddsprövningen kräver en sammanhållen prövning och eftersom SSMs prövning inte står i överensstämmelse med 2 kap. MB.” 

Vad händer sen? 
- Den 20 dec – Domstolens yttrande till regeringen enligt miljöbalken (datumet kan ändras). Även SSM ska lämna sitt yttrande till regeringen enligt kärntekniklagen.
- Regeringen ska tillfråga Östhammars och Oskarshamns kommun om de säger ja eller nej. Den 4 mars planerar Östhammars kommun i en folkomröstning om slutförvaret.
- Regeringens beslut rörande tillåtlighet är sedan nästa steg. Det är svårt att säga när det kan bli klart, kanske under våren 2019.
-Regeringens tillåtlighetsbeslut kan överklagas till högsta förvaltningsdomstolen.
- När regeringens beslut vinner laga kraft, fortsätter miljödomstolen sin prövning för att ge tillstånd med villkor.
- Domstolens tillstånd kan överklagas till två instanser, och eventuellt inom EU-rätten. 

Miljödomstolen skickar ut pressmeddelande: Yttrande till regeringen den 20 december, 171027 >>

Slutanförande av Naturskyddsföreningen och MKG i domstolsprövningen av kärnbränsleförvaret, 171026 >> 

Detta händer: Slutveckan i miljödomstolen om slutförvaret, 171019 >> 

Miljödomstolen skickar nya frågor om kapselproblem till SSM, 171019 >> 

SKB ändrar sig och ansöker om Natura 2000-tillstånd, 171013 >>

Naturskyddsföreningen och MKG vill att frågan om artskyddsdispens överlämnas till regeringen, 170927 >>

Huvudförhandlingen. Fortsättning av Naturskyddsföreningen och MKG:s synpunkter, 170911 >>

Huvudförhandlingen: Naturskyddsföreningen och MKG:s synpunkter, 170908 >>

Rapporter från huvudförhandlingens alla dagar listade på MKG:s hemsida >> 

Idag börjar huvudförhandlingen om slutförvaret – MKG uppdaterar er, 170905 >>

Naturskyddsföreningen och MKG yttrar sig över SKB:s senaste yttrande över inkomna synpunkter i sak, 170830 >>

Om en vecka startar huvudförhandlingen om slutförvaret, 170829 >>

Huvudförhandling om slutförvaret – TVÅ VECKOR KVAR, 170822 >> 

Miljödomstolen remitterar SKB:s yttrande om artskyddsdispens, 170707 >>

Domstolen kungör huvudförhandling om slutförvar – Start den 5:e september i Stockholm, 170704 >> 

SKB yttrar sig över inkomna synpunkter i sak, 170630 >>

Till sidans topp >>

 

SSM är inte öppen med risker med slutförvaret

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har utvärderat och sammanställt risker med den planerade metoden för ett slutförvar för använt kärnbränsle som inte redovisats öppet och därför inte funnits tillgängliga för miljödomstolen. Det visar interna dokument som Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur publicerat. Vid huvudförhandlingen hos mark- och miljödomstolen redovisade inte SSM riskanalyserna, utan dessa fördes in i prövningen av Naturskyddsföreningen och MKG. Dokumenten visar att viktiga experter hos myndigheten inte ens delat SSM:s uppfattning att kärnavfallsbolaget SKB gjort troligt att det finns förutsättningar att uppfylla kraven på långsiktig strålsäkerhet.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har i mark- och miljödomstolens huvudförhandling om slutförvaret för använt kärnbränsle utelämnat information om oenigheten bland myndighetens experter. De avslöjade dokumenten visar att det försommaren 2016, vid tidpunkten för yttrandet i sak till miljödomstolen, fanns en tveksamhet inom myndigheten, bland annat från myndighetens främste korrosionsexpert, om det gick att säga att det finns förutsättningar att slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark kan bli långsiktigt strålsäkert. Dessutom har inte SSM öppet redovisat egna risk- och konsekvensanalyser för skador på kopparkapslarna inom 300 år efter slutförvaring som visar att myndighetens riskgräns överskrids. Detta rapporterade Naturskyddsföreningens redaktionellt oberoende tidning Sveriges Natur i nyhetsartiklar den 11 och 23 oktober där det även publiceras interna dokument från SSM.

Trots oenigheten bland myndighetens experter och handläggare framförde SSM till miljödomstolen under huvudförhandlingen att det fanns en enighet inom myndigheten bakom dess yttrande till domstolen om att slutförvaret skulle kunna bli säkert. Naturskyddsföreningen och MKG förde in avslöjandena och dokumenten i huvudförhandlingen i miljödomstolen i två särskilda yttranden.

SSM bemötte avslöjandena i tidningen med att riskerna skulle vara ”ryckta ur sitt sammanhang”. Med anledning av avslöjandena intervjuade även Sveriges Radio SSM:s utredare Henrik Öberg som svarar på kritiken om väteförsprödning och kopparkrypning. Han säger att SSM ”bedömer att SKB kommer att kunna hantera det i kommande steg genom diverse åtgärder”. De kommande stegen sker dock endast inom SSM och inte i den öppna prövningen i mark- och miljödomstolen och i regeringen som avslutas innan SSM får in nya uppgifter som ska visa att slutförvaret blir säkert. 

Yttrande om nya uppgifter rörande SSM:s interna diskussioner lämnad till domstolen, 171023 >>

Dokument från SSM visar de allvarliga riskerna med slutförvaret, 171023 >>

Yttrande om SSM:s interna kapseldiskussioner lämnad till domstolen, 171013 >>

SSM har mörkat risker med slutförvaret till domstolen, 171011 >>

Till sidans topp >>

 

SSM föreslår höjda kärnavfallsavgifter

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har skickat ett förslag till regeringen om att den avgift som kärnkraftsindustrin betalar till Kärnavfallsfonden bör höjas från dagens ca. 4,0 öre/kWh producerad kärnkraftsel till ca. 5,0 öre/kWh. Avgifterna skiljer sig numera mycket mellan kärnkraftsbolagen där avgifterna för bolag som avvecklar reaktorer höjs mest.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har granskat kärnavfallsbolagets, SKB:s, beräkningar på framtida kostnader för hantering och slutförvaring av kärnavfall och rivning av reaktorer. Den 20 oktober skickade SSM ett förslag på en ökning av kärnavfallsavgiften för 2018-2020 till regeringen. Avgifterna föreslås öka från i snitt ca 4,0 till ca 5,0 öre/kWh (3,3 öre/kWh för Forsmark, 6,4 öre/kWh för Oskarshamn och 5,2 öre/kWh för Ringhals). Höjningen av avgiftsnivåerna förklaras framför allt av industrins beslut om tidigarelagd avställning av reaktorer och en lägre förväntad avkastning i kärnavfallsfonden. SSM föreslog också att säkerheterna som kraftindustrin ska garantera framtida kostnader med ska höjas till mellan 5-20 miljarder kronor. Regeringen beslutar om de nya avgifterna och säkerheterna innan årsskiftet. 

Innan sommaren skickade SSM ut ett förslag på remiss med en större föreslagen ökning av kärnavfallsavgiften för 2018-2020, från ca 4 till ca 6,4 öre/kWh. Avgiften för Oskarshamns enda återstående kärnkraftsreaktor skulle då bli ca 8 öre. Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG skrev i sitt remissvar till SSM den 1 september att det är viktigt att regeringen beslutar att följa myndighetens förslag så att den nya lagstiftningen inte urholkas direkt (se nyhet om finansieringslagen ovan). Eftersom SSM själva sänkte avgiftsnivåerna i det slutliga förslaget, utan en förståelig förklaring på varför, är föreningarnas synpunkt ännu viktigare.

SSM föreslår regeringen höjda kärnavfallsavgifter för 2018-2020, 171020 >>

Naturskyddsföreningen och MKG stödjer SSM:s förslag på höjda kärnavfallsavgifter för 2018-2020, 170901 >>

SSM föreslår höjda kärnavfallsavgifter för 2018-20 – Oskarshamn kan få 8 öre/kWh, 170630 >>

Till sidans topp >>

 

Förbättrad kärnteknisk lagstiftning

Frågor om ansvar och finansiering av hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, samt rivning av reaktorer är av stor vikt för staten. Den 25 oktober röstade riksdagen för en reviderad finansieringslagstiftning (SFS 2006:647) i avsikt att minska statens risk för att stå för industrins kostnader.  I höst har regeringen även beslutat att flytta huvudansvaret för hanteringen av finansieringssystemet från Strålsäkerhetsmyndigheten till Riksgälden. Dessutom har regeringen tillsatt en utredning som ska föreslå relativt omfattande förändringar i kärntekniklagen. En internationell granskning av det svenska regelverket är också beställd.   

Riksdagen röstade den 25 oktober ja till en reviderad finansieringslag för Sveriges kärnavfallshantering och rivning av reaktorer (SFS 2006:647). Ändringarna ska göra det tydligare hur olika avgifter och ekonomiska säkerheter som kärnkraftindustrin står för ska beräknas, vad begreppen innebär och hur medlen i kärnavfallsfonden ska förvaltas. Det blir också en ändring av den antagna drifttiden som ligger till grund för beräkningen av kärnavfallsavgifterna från 40 till 50 år. Det innebär att den årliga kärnavfallsavgiften kan bli lägre, men att den kommer att betalas över en längre tid. En annan nyhet är att kärnavfallsfonden får lov att placera pengar i aktier. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2017 och ändringar kommer även ske i finansieringsförordningen (SFS 2008:715).

De tre myndigheterna Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, Riksgälden och Kärnavfallsfonden har hittills haft ett delat ansvar för hanteringen av finansieringssystemet. Den 31 augusti meddelade regeringen att Riksgälden ska ta över Strålsäkerhetsmyndighetens uppgifter för att ge en förbättring av den finansiella säkerheten för staten.

Regeringen beslutade den 29 juni att utreda behovet av ändringar i kärntekniklagen (SFS 1984:3) och kärnteknikförordningen (SFS 1984:14). Utredningen ska bl.a.:
- undersöka ansvarsförhållandena enligt kärntekniklagen och miljöbalken,
- analysera konsekvenser av att separera ansvaret för kärnsäkerhet från det långsiktiga ansvaret för avveckling och omhändertagande av avfall,
- analysera vad som krävs vid ett ev. byte av tillståndshavare,
- se över definitionen av kärnavfall och radioaktivt avfall,
- föreslå reglering av sistahandsansvaret efter förslutning av ett slutförvar.

Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 1 oktober 2018. Den tidigare utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet som blev klar 2011 (SOU 2011:18) och som föreslog en inkorporering i miljöbalken är inte längre aktuell men det är möjligt att analyser från den gamla utredningen kan beaktas i den nya utredningen.

Regeringen gav även Strålsäkerhetsmyndigheten den 19 oktober i uppdrag att begära internationella granskningar av det svenska regelverket för kärnsäkerhet och strålskydd och för kärnavfallsprogrammet. Granskningen bör genomföras senast år 2022. Granskningen genomförs av det internationella kärnenergiorganet IAEA.

IAEA ska granska det svenska regelverket för kärnavfall, 171019 >> 

Möte med utredningen om översyn av kärntekniklagen, 171017 >>

Riksdagen röstade ja till ändringsförslagen i finansieringslagen, 171025 >>

Remiss av SSM:s förslag till strukturella förändringar i förordning om vissa avgifter till SSM, 170906 >>

Riksgälden får hela ansvaret för kärnavfallsfinansiering, 170831 >>

Regeringen ser över kärntekniklagen, 170629 >>

Till sidans topp >>

 

Notiser

* Acceleratortillstånd till ESS >>
* Tyskt intresse för djupa borrhål >>
* MKG om markförvar i Ringhals >>
* SSM flyttar till Katrineholm >>
* Sammanhållen prövning av SFR 2 >>
* Riksrevisionen kritiserar SSM >>
* Mellanlager i stället för slutförvar i Danmark >>
* Rapport skickad till Joint Convention >>

 

Acceleratortillstånd till ESS
Den 30 juni 2017 gav Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, tillstånd till kärnforskningsanläggningen European Spallation Source, ESS, att installera en accelerator med tillhörande klystronbyggnad samt strålmålsbyggnad. För avfallsbyggnaden och neutronspridningssystemet ska ESS lämna in en ny tillståndsansökan. 

ESS får tillstånd för installation av accelerator, 170630 >>

Tyskt intresse för djupa borrhål
Möjligheten att använda djupa borrhål som slutförvarsmetod för högaktivt radioaktivt avfall i Tyskland diskuteras i en forskningsartikel i tidskriften Geosciences den 18 juli. Forskarna anser att även om det krävs mer utveckling och forskning kring djupa borrhål, verkar metoden vara ett möjligt genomförbart alternativ. 

Tyskt intresse för djupa borrhål, 170718 >>

MKG om markförvar i Ringhals
MKG skickade den 11 augusti in ett yttrande till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt avseende Ringhals AB:s ansökan om tillstånd för en utökning av lagringsvolym vid markförvaret för mycket lågaktivt avfall vid Ringhals. MKG saknar en beskrivning av hur synpunkter från samrådet omhändertagits i miljökonsekvensbeskrivningen vilket kan utgöra ett processhinder.

Kalendernyhet om samråd inför rivning av Ringhals 1 och 2 samt markförvar 180131 >>

MKG yttrar sig över utökat markförvar i Ringhals, 170811 >>

SSM flyttar till Katrineholm
Regeringen ger Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att flytta en så stor del av myndighetens verksamhet som möjligt från Solna till Katrineholm. Flytten ska vara avslutad senast den 30 november 2018. 

Regeringen vill att SSM flyttar till Katrineholm, 170831 >>

Sammanhållen prövning av SFR 2
MKG och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har yttrat sig till mark- och miljödomstolen om vikten av en samtida kungörelse om ansökan om en tillbyggnad av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR. Kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB meddelade i ett yttrande till domstolen den 4 september att bolaget nu inte har något att erinra mot en kungörelse efter senhöstens kompletteringar till SSM.

Sammanhållen prövning av SFR 2, 170904 >>

Riksrevisionen kritiserar SSM
Riksrevisionens granskning från den 14 september visar att tillsyn av svenska kärnkraftsreaktorer inte görs i den utsträckning som efterfrågats av riksdag och regering. Granskningen visar även att Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, inte gör systematiska riskbedömningar vid planering av tillsynen så det är oklart om de mest angelägna insatserna utförs.

Riksrevisionen kritiserar SSM:s tillsynsarbete, 170914 >>

Mellanlager i stället för slutförvar i Danmark
Danmark är i behov av ett slutförvar för det radioaktiva avfallet från den nedlagda kärnforskningsanläggningen vid Risø. Sedan 2011 har det funnits ett växande motstånd mot kärnavfallsplanerna. Efter utredningar och diskussioner beslutade den danska regeringen den 19 september att avfallet ska mellanlagras ytterligare 30-50 år i väntan på att finna en bättre slutförvarslösning.

Danmark lägger sina planer på ett slutförvar på is, 170919 >>

Rapport skickad till Joint Convention 
Den 23 oktober skickade regeringen in sin rapport till Joint Convention, det internationella kärnenergiorganet IAEA:s fördrag om säkerheten vid hanteringen av radioaktivt avfall. Rapporten är den sjätte i ordningen och tar upp Sveriges kärnavfallsprogram och tillståndsprövningarna för slutförvaret för använt kärnbränsle, som pågått sedan 2011.

Regeringen skickar sin sjätte rapport till IAEA:s Joint Convention om kärnavfall, 171023 >>

Till sidans topp >>

 

Om kärnbränsleförvaret och SFR 2

I MKG:s portaler om kärnbränsleförvaret och SFR 2 finns information om aktuella händelser, möjlighet att följa regeringens, myndighetens och domstolens arbete, ladda ner handlingar m.m. I och med att MKG:s kansli lagts ner i slutet av 2024 är det möjligt att informationen inte längre är aktuell.

 

Prövningen om kärnbränsleförvaret pågår i domstol 
Regeringen gav den 27 januari 2022 tillåtlighet/tillstånd till ansökan om ett kärnbränsleförvarssystem. Naturskyddsföreningen m.fl. skickade den 27 april 2022 in en begäran om rättsprövning av regeringens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och kompletterade den 27 januari 2023 och den 8 maj 2023. Den 11 maj godkände HFD regeringens beslut. Kärnavfallsbolaget SKB skickade den 30 juni 2023 in ett underlag till mark- och miljödomstolens med begäran om tillstånd med villkor för kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen. Domstolen har remissat underlaget och skriftväxling pågår. Huvudförhandlingen planeras till september 2024. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, fortsätter att hantera ansökan i en stegvis prövning enligt kärntekniklagen där nästa steg är att kärnavfallsbolaget SKB skickar in en ny säkerhetsanalys PSAR som ska godkännas innan byggstart kan ske.
Läs mer >> 

 

Prövningen om SFR 2 pågår hos SSM 
Regeringen godkände utbyggnaden av SFR 2 den 22 december 2021. Den 21 december 2022 gav mark- och miljödomstolen tillstånd enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Uppsala län överklagade domstolens beslut om villkor till miljööverdomstolen och fick delvis rätt. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, fortsätter att hantera ansökan i en stegvis prövning enligt kärntekniklagen där det första steget för att bolaget ska få börja bygga är att en inlämnad ny säkerhetsanalys PSAR godkänns.
Läs mer >> 

Nyheter

Kalendarium

Inga aktuella händelser.

Till kalenderhistoriken

Prenumerera på MKG:S RSS

Prenumerera på MKB: nyhetsbrev