Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har den 27 december skickat in ett yttrande med två bilagor över kärnavfallsbolaget SKB:s forskningsprogram Fud-2025 till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Föreningen fokuserar även denna gång på vikten av fortsatt forskning även efter regeringen i januari 2022 godkände kärnbränsleförvaret, inte minst på frågor viktiga för kopparkapselns långsiktiga integritet. SSM kommer att hantera remissyttrandena och sedan yttra sig till regeringen innan den 31 mars. Regeringen väntas ta ett beslut om forskningsprogrammet innan nästa årsskifte.
Föreningarna inleder yttrandet med att hänvisa till det remissyttrande över kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB:s forskningsprogram Fud-2022 som Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, skickade in till SSM den 20 januari 2023. Yttrandet bifogas som bilaga 1 till det nya yttrandet.
MKG konstaterar att det mesta av det som står i remissyttrandet över forskningsprogrammet Fud-2022 har hög aktualitet tre år senare. Det som Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG påpekade i yttrandet har i stora stycken lika hög giltighet när det gäller innehållet i forskningsprogrammet Fud-2025 och behoven av svensk kärnavfallsforskning från idag och långsiktigt framåt.
MKG framför i yttrandet därför synpunkterna över forskningsprogrammet Fud-2025 i samma struktur. Inledningsvis sammanfattas de viktigaste punkterna som MKG vill framföra och dessa är:
- MKG menar att det är problematiskt att SSM verkar ha intagit ståndpunkten att en ”helhetssyn” på barriärernas sammanlagda funktion gör att det även med brister i barriärerna finns förutsättningar för att kärnbränsleförvaret kan bli tillräckligt säkert.
- MKG menar att det saknas tillräcklig kunskap baserat på forskning av hur de tre barriärerna kapseln, lerbufferten och ”barriären berget” var för sig och tillsammans fungerar i kärnbränsleförvarsmiljön. SSM måste se till att riktad forskning görs, oberoende från kärnavfallsbolaget SKB och bolaget närstående konsulter och konsultbolag, för att garantera att kärnbränsleförvaret blir tillräckligt säkert.
- MKG menar att det är viktigt att SSM ser till att ”undersökningarna [av kopparkapselns roll i kärnbränsleförvarsmetodens säkerhet]” som Högsta förvaltningsdomstolen hänvisat till fortsätter och att tillräcklig kunskap tas fram för att i den stegvisa prövningen kunna göra återkommande bedömningar av kopparkapselns funktion i kärnbränsleförvaret.
- MKG menar att en viktig frågeställning som SSM måste hantera framöver i prövningen av nuvarande och framtida säkerhetsanalyser i myndighetens stegvisa prövning av kärnbränsleförvaret är hur mycket kunskap som är tillräcklig om funktionen av var och en av de tre barriärerna för att godkänna nästa steg. En kanske ännu viktigare frågeställning är hur mycket ny kunskap som SSM får tillgång till och som visar att en barriär inte kommer att fungera som tänkt, blir tillräcklig för att myndigheten med tanke på ”helhetssynen” på barriärernas funktion i en framtid ska kunna komma att underkänna säkerhetsanalysen och därmed inte längre godkänna kärnbränsleförvaret. För ett sådant ställningstagande kan miljöbalkens villkor på tillräcklig kunskap, och att försiktighetsprincipen ska tillämpas, utgöra en viktig juridisk grund.
- MKG menar att det finns ett betydande behov av mer forskning om barriärernas funktion. I detta avseende är kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB:s aktuella forskningsprogram Fud-2025 helt otillräckligt.
- MKG vill påpeka att när regeringen med stöd av SSM har givit tillstånd till förvarsmetoden enligt kärntekniklagen blir kunskapsläget rörande kopparkapselns funktion en fråga för tillsyn hos myndigheten. Detta ger SSM ett nytt utgångsläge för att ta itu med frågorna om kunskapsbrist med det allvar de förtjänar. MKG vill påminna om att kunskapsläget för varje barriär i kärnbränsleförvaret måste vara det bästa möjliga innan SSM i en framtid kan godkänna en slutlig säkerhetsanalys för drift av förvaret (SAR).
- MKG menar att SSM måste ta till sig att en omvärdering av resultaten av kopparkorrosionsresultaten i relation till kärnavfallsbolaget SKB:s bedömningar behöver göras för försöken Prototyp, LOT, MiniCan, ABM och FEBEX, och att en sådan omvärdering måste tas i beaktande både vid fortsatta utvärderingar av säkerhetsanalyser och vid granskningen av bolagets forskningsprogram. Om kopparkorrosionen i kärnbränsleförvarslikande miljöer inte kan förklaras som kommande från initialt instängd syrgas utan i stället är kontinuerlig, är korrosionen möjligen 100 till 1000 gånger snabbare än vad som antagits i kärnavfallsbolagets säkerhetsanalyser. Till detta tillkommer de nya rön om att koppar kan påverkas av så kallad inre korrosion vilket kan göra problemet ännu värre. Kunskapsbristen om hur koppar beter sig i en verklig kärnbränsleförvarsmiljö och exakt vilka processer som är inblandade måste åtgärdas och det är bara SSM som kan göra det.
- MKG vill påpeka att viktig forskning om nedbrytningsprocesser i koppar i en kärnbränsleförvarsmiljö fortsätter vid KTH och sker numer i samarbete med VTT i Finland och delvis med stöd av SSM. Nya resultat kommer att publiceras under 2026 som visar att så kallad inre korrosion uppstår i koppar och att denna process är betydande vid 60 grader. Eftersom kärnbränsleförvarets kopparkapslar kommer att hålla en temperatur på närmare 100 grader kommer processen att vara betydligt större i förvaret. Forskarna samarbetar även med kinesiska forskare som har betydande resurser att genomföra avancerad teoretisk modellering av korrosionsprocesser.
- MKG menar att det behövs fortsatt av industrin oberoende forskning inom områdena korrosion i syrgasfritt vatten, inre korrosion av koppar, samt spänningskorrosion, krypning och väteförsprödning i koppar. SSM bör fortsätta stödja KTH-forskningen om dessa fenomen men bör även utöka myndighetens finansiering av forskning kring kopparkapselns långsiktiga integritet i kärnbränsleförvarsmiljön.
- MKG menar att det dessutom är angeläget att SSM i mycket större utsträckning ställer krav på omfattningen, innehållet och öppenheten i kärnavfallsbolagets forskning om kopparkapselns långsiktiga integritet i kärnbränsleförvarsmiljön. MKG menar att detta är så angeläget att SSM bör be om regeringens mandat om detta i det kommande beslutet om forskningsprogrammet Fud-2025.
- MKG menar att SSM snarast måste se till att analysen av kopparkorrosionen som skett i det sista försökspaketet i LOT-experimentet upptaget 2025, och som påvisar effekterna på koppar efter 25 år i en kärnbränsleförvarsmiljö, måste göras med full insyn och kvalitetssäkring av myndigheten och på ett sätt som är vetenskapligt fullgott, inte så som skedde med försökspaketen upptagna 2019.
- MKG har sedan länge ansett att det bör utföras storskaliga försök med autoklaver i laboratorier för att studera koppar och lera i en kontrollerad simulerad kärnbränsleförvarsmiljö med syrgasmätning. Förutom att följa det arbete kärnavfallsbolaget SKB utför bör SSM se till att sådana försök görs av från industrin oberoende forskare.
- MKG anser att SSM ska agera för att kärnavfallsbolaget SKB fortsätter med att bedriva långtidsförsök i bergdelen av Äspölaboratoriet för att studera hur koppar och lera fungerar som barriärer i ett kärnbränsleförvar. Förutsättningar för att försök bedrivs med använt kärnbränsle bör utredas. MKG menar att detta är så angeläget att SSM bör be om regeringens mandat om detta i det kommande beslutet om forskningsprogrammet Fud-2025.
- MKG anser att det senast i samband med förberedelser för provdrift av kärnbränsleförvaret ska påbörjas ett omfattande och långsiktigt försöksprogram för att undersöka hur koppar och lera fungerar i Forsmarkberget. I forskningsprogrammet Fud-2025 anger kärnavfallsbolaget SKB i avsnitt 4.12.2 att bolaget överväger att i kärnbränsleförvaret installera långtidsförsök nere i berget. MKG menar att SSM bör tillse att detta påbörjas så fort utgrävningen av kärnbränsleförvaret når förvarsdjup.
- MKG menar att det med tanke på den fortsatt höga korrosionen i förvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR, bland annat på containrarna med det feldeponerade avfallet i SFR, anser föreningen att SSM bör se till att ett forskningsprojekt genomförs på plats nere i förvaret för att i detalj experimentellt utreda om läckströmmar under jord från högspänningskablarna Fenno-Skan mellan Finland och Sverige kan vara en orsak till korrosionen.
- MKG menar att SSM bör se till att undersökningar av leran från upptagna försökspaket från prototypförvaret och LOT-experimentet måste göras med full insyn av och med kvalitetssäkring av myndigheten och på ett sätt som är vetenskapligt fullgott.
- MKG menar att det behövs forskning som visar att barriärfunktionen hos lera/betongpluggar i tunnlar/schakt fungerar som tänkt i kärnbränsleförvaret. Det bör vara SSM:s uppgift att se till att sådan forskning blir gjort, av kärnavfallsbolaget SKB eller genom av industrin oberoende forskning.
- MKG anser att en omvärldsbevakning av utvecklingen av den alternativa metoden djupa borrhål samt andra alternativa metoder för långsiktig förvaring av använt kärnbränsle ska finnas med i framtida forskningsprogram. MKG menar att detta är så angeläget att SSM bör föra fram att regeringen bör ha det med som ett villkor i det kommande beslutet om forskningsprogrammet Fud-2025.
- MKG vill påpeka att det i forskningsprogrammet Fud-2025 är uppenbart att det sker en snabb utveckling av modelleringen av de geohydrologiska förhållandena i Forsmark. MKG menar att utvecklingen bör utnyttjas för att genomföra bättre studier av grundvattenflödena både för SFR och för kärnbränsleförvaret. SSM bör se till att från industrin oberoende studier genomförs.
- MKG menar att det behövs ny forskning på rörelser av berget i Forsmark och att SSM bör agera för att sådan forskning kommer till stånd.
- MKG vill lyfta att det sedan slutet av 2010-talet har och fram till 2023 fanns det ett nätverk av svenska kärnavfallsaktörer som arbetat med frågor om övervakning och att föra information om kärnavfallsförvar till framtiden. SSM, Riksarkivet och kärnavfallsbolaget SKB ingick i nätverket, liksom kärnavfallskommunerna, miljörörelsen och akademin. MKG menar att nätverket kan vara en viktig del i kunskapsuppbyggnaden inom området och att SSM bör agera för att nätverket kan återuppstå och se till att det får tillgång till resurser.
- MKG anser att SSM måste se till att myndigheten utvecklar den egna forskningsorganisationen och att mycket mer från industrin oberoende forskning görs inom kritiska områden, och söka stöd hos regeringen för detta.
I yttrandet pekar MKG även på att Greenpeace Schweiz nyligen publicerat en rapport med namnet ”Rock Solid?” med en genomgång av frågeställningar som i många avseenden är relevanta för behovet av framtida forskning för att garantera den långsiktiga miljösäkerheten av det planerade svenska kärnbränsleförvaret. Rapporten bifogas som bilaga 2 till yttrandet.
Nedan finns även två yttranden från Stockholms Universitet och KTH. Bägge påpekar på behov av ytterligare forskning rörande kopparkapselns långsiktiga integritet.
Länkar:
MKG:s yttrande över Fud-25, 251227 >>
Bilaga 1: Yttrande Naturskyddsföreningen Jordens Vänner MKG Fud-2022 (med bilagor), 230120 >>
Bilaga 2: Rock Solid? – A GeneWatch UK consultancy report, Helen Wallace, November 2025 >>
Andra yttranden:
KTH:s yttrande över Fud-2025, 251216 >>
Här finns alla tidigare Fud-processer beskrivna >>
Fler nyheter på MKG:s hemsida:
Nyhet på MKG:s hemsida om remissen av Fud-2025, 251001 >>
Nyhet om regeringens beslut om Fud-2022, 231221 >>
Nyhet på MKG:s hemsida om regeringens ja till ett kärnbränsleförvar, 220127 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
