Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har bett professor Karl-Inge Åhäll vid Karlstads universitet skriva ett PM där han ger sina kommentarer till det seminarium (hearing) om djupa borrhål som Statens råd för kärnavfallsfrågor, KASAM, anordnade 14-15 mars, 2007.
Berggrundsgeologen och professorn Karl-Inge Åhäll, Karlstads universitet, som har skrivit en rapport om djupa borrhål åt MKG, presenterade denna rapport på KASAM:s seminarium (hearing) om djupa borrhål den 14-15 mars, 2007.
Professor Åhäll har efter seminariet författat ett PM där han presenterar två grundförutsättningar för metoden djupa borrhål. Han menar att dessa två frågor är det första som måste undersökas för att sedan veta om det är värt att gå vidare med metoden djupa borrhål. De två grundförutsättningarna för konceptet djupa borrhål är:
- att det verkligen finns tillräckligt stora områden inom landet med ett stabilt densitetsskiktat grundvatten,
- att man kan få fram metoder för att deponera kärnavfallet i djupa borrhål på ett säkert sätt och så att man inte långsiktigt stör densitetsskiktningen kring deponiområdet.
I sitt PM menar professor Åhäll att företrädare för både myndigheter och kärnkraftsindustrin på seminariet tycktes dela forskarnas bedömningar att normal svensk berggrund, åtminstone lokalt, kan ha en så stabil hydrogeologisk zonering att det skulle hämma transport uppåt av radioaktiva ämnen från en borrhålsdeponi på 3-5 km djup som omges av ett stabilt densitetsskiktat grundvatten. Vidare säger han att det framkom att företrädare för borrindustrin inte såg några avgörande hinder att precisionsborra till de djup som krävs trots att de breda deponeringshålen förutsätter en uppgradering av dagens borrteknik.
I PM:et kommenterar professor Åhäll även:
- skillnaderna mellan den alternativa metoden djupa borrhål och kärnkraftsindustrins KBS-metod
- behovet av en fördjupad etisk diskussion och diskussion om funktionsvillkor (samhälleligt mål) kopplat till valet av slutförvaringsmetod
- frågor som rör kravet på multipla barriärer i ett slutförvarssystem, samt
- frågan om det finns en lämplig aktör som kan genomföra ett större forsknings- och utvecklingsprojekt om djupa borrhål eftersom kärnkraftsindustrin sagt att den inte tänker göra något ytterligare arbete med metoden.
I anslutning till publiceringen av professor Åhälls PM har MKG gjort en skrivelse till Statens råd för kärnavfallsfrågor, KASAM, där föreningen ge några egna korta synpunkter på borrhålsseminariet och på den fortsatta utveckling som skulle kunna bli ett resultat av seminariet.
PM författat av prof Karl-Inge Åhäll om djupa borrhål >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
