Nära 75 procent av svenska folket tycker att de saknar kunskap om det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle. Det visar en undersökning som gjorts på beställning av Kärnavfallsrådet och publicerats i kunskapslägesrapporten för 2020 – som den 21 september fick ännu en del sammanfattad i ett informationsblad. Den här gången rör det sig om kapitel 6 och allmänhetens kunskap kring kärnavfallsfrågan.
Regeringens rådgivande vetenskapliga organ i kärnavfallsfrågor, Kärnavfallsrådet, har i uppdrag att vartannat år överlämna en kunskapslägesrapport till miljöministern. I rapporten ger rådet sin självständiga bedömning av det aktuella läget inom kärnavfallsområdet, med syfte att uppmärksamma och beskriva frågor som Kärnavfallrådet anser viktiga och att redogöra för rådets synpunkter i dessa. Rapporten överlämnades den 20 februari 2020 och tanken var att det skulle ha anordnats ett seminarium om rapportens innehåll i mars. På grund av Corona-pandemin fick seminariet ställas in.
Istället har Kärnavfallsrådet publicerat ett antal informationsblad kring kunskapslägesrapportens kapitel på sin webbplats. Tre informationsblad producerades under våren om hur vi kan minnas ett kärnavfallsförvar, om den stegvisa prövningen efter regeringsbeslut och om långsiktig kompetensförsörjning inom kärnavfallsområdet.
Den 21 september 2020 delades en sammanfattning av kapitel 6 med rubriken Allmänheten och kärnavfallet urrapporten Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2020. Steg för steg, Var står vi? Vart går vi? (SOU 2020:9).
I denna del av rapporten publiceras en undersökning där 1000 personer i Sverige tillfrågats om kärnkraften och kärnavfallet i syfte att belysa kunskapsnivån bland den svenska allmänheten. 75 procent av de 670 svarande i telefonintervjun tycker att de saknar kunskap om det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle, och endast 55 procent i undersökningen uppger att de känner till att ett slutförvar för använt kärnbränsle planeras.
Kärnavfallsrådet lyfter i kapitlet fram vikten av att de som berörs av beslut också involveras i diskussioner om vad som är ett riktigt beslut i frågan, att mycket fokus hamnat på tekniska aspekter av förvaret och att det vore bra om mer tvärvetenskapliga frågor lyftes till allmänheten – såsom information till kommande generationer.
I kapitlet berörs även behovet av finansiellt stöd till andra grupper som för ut information och skapar dialog om det planerade förvaret för använt kärnbränsle.
Länkar:
På Kärnavfallsrådets hemsida kan du hitta informationsbladet om allmänhetens kunskap kring kärnavfallsfrågan:
- Svenska folket har dålig kunskap om det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle >>
Tidigare informationsblad:
- Långsiktig kompetensförsörjning inom kärnavfallsområdet >>
- Stegvis prövning och tiden därefter >>
- Hur kan vi minnas ett slutförvar i framtiden? >>
Kärnavfallsrådets rapport ”Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi?” (SOU 2020:9) >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
