Riksgälden har skickat ut en remiss med förslag på kärnavfallsavgifter och finansierings- och kompletteringsbelopp (säkerheter) för 2021. Avgifter och belopp är i stort sätt på samma nivå som tidigare förutom avgiften för Barsebäck som sänks med 90%. Vanligtvis föreslås avgifter och kompletteringsbelopp i treårsperioder, men myndighetens arbete har försenats på grund av Covid-19 och förslag på avgifter och belopp för 2022-2023 kommer 2021. Svarsdatum på remissen är den 24 augusti.
I september 2018 övertog Riksgälden ansvaret för de uppgifter inom kärnavfallsfinansiering som Strålsäkerhetsmyndigheten tidigare hade enligt lag (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter och förordning (2017:1179) om finansiering av kärntekniska restprodukter. Granskningen görs vart tredje år och underlaget för perioden 2021-2023, kärnavfallsbolaget SKB:s rapport PLAN 2019, lämnades in till Riksgälden i september 2019.
Den 8 maj meddelade Riksgälden att Covid-19-pandemin har försenat deras arbete och gör att Riksgälden inte kan ge förslag på de kompletteringsbelopp som ska lämnas till regeringen före den sista september. Riksgälden hänvisar till 7§ i finansieringsförordningen där det står att kostnader kan, om det finns särskilda skäl, bestämmas för en kortare period. Riksgälden kommer därför att föreslå kärnavfallsavgifter och säkerheter enbart för 2021 till regeringen i september 2020. Ett förslag på dessa har den 12 juni skickats ut på remiss med svarsdatum senast 24 augusti. Remissen innehåller ett följedokument, ett huvuddokument och fyra bilagor och finns nedan.
Kärnavfallsavgiften för Forsmark föreslås bli 3,4 öre per producerad kWh, för Ringhals 5,4 öre/kWh medan avgiften för elproduktionen för den enda återstående reaktorn vid Oskarshamns kärnkraftverk föreslås bli 6,3 öre/kWh. Skillnaden med nuvarande avgifter är relativt små, vilket även gäller för finansieringsbeloppet. Kompletteringsbeloppet är av ovanstående skäl identiskt med tidigare belopp. Alla siffror finns i tabellen nedan som är tagen från remissunderlaget. Siffrorna för 2018-2020 är inom parantes.
Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att avgiften för Barsebäck, som är ett fast belopp i stället för per producerad kWh eftersom reaktorerna inte är i drift längre, är sänkt med 90%. Detta förklaras av att en tillståndshavare utan aktiv elproduktion ska betala in hela det återstående finansieringsbehovet över de kommande tre åren, vilket betyder att den förväntande avgiften för nästkommande avgiftsperiod alltid är noll för Barsebäck. Att det trots detta kvarstår ett finansieringsbehov för Barsebäck beror på att skuldsidan, dvs. nuvärdet av de förväntade återstående kostnaderna, ökat mer än Barsebäcks fondsaldo sedan den föregående avgiftsberäkningen.
Riksgälden sammanfattar i inledning av underlaget sina synpunkter på kostnadsunderlaget från SKB och föreslår åtgärder för nästa kostnadsberäkning. Riksgäldens synpunkter fokuserar på fyra områden som är särskilt kritiska för kostnadsutvecklingen som helhet: utveckling av de beräknade kostnaderna för programmet, real pris- och löneutveckling, industrins osäkerhetsanalys och kärnkraftverkens prognoser på elproduktion. Om dessa skriver myndigheten bland annat:
”Riksgäldens genomgång av SKB:s historiska underlag visar en trendmässig kostnadsökning, där SKB vid varje ny kostnadsberäkning gjort bedömningen att underlagskalkylerna i kärnavfallsprogrammet ökat jämfört med föregående beräkning. Sambandet är stabilt över tid […]. Riksgälden anser att SKB aktivt behöver arbeta med att kartlägga varför deras revideringar av underlagskalkylerna ökat historiskt och dra lärdomar av detta i deras arbete med framtida plan-rapporter.”
”Jämförelsen mellan reaktorinnehavarnas och Riksgäldens prognoser pekar på att reaktorinnehavarna systematiskt överskattat sin framtida produktion.” och ” Sammantaget bedömer därmed Riksgälden att reaktorinnehavarnas prognoser inte bör användas som underlag för beräkning av kärnavfallsavgifter. Beräkningarna bör istället göras med Riksgäldens prognosmodell. Med Riksgäldens prognosmodell blir den totala förväntade återstående elproduktionen under perioden 2021-2035 613 TWh, vilket är 7 procent lägre än reaktorinnehavarnas prognoser.”
”Med grund i den genomförda granskningen av SKB:s prognoser av prisutvecklingen på insatsfaktorer i kärnavfallsprogrammet bedömer Riksgälden att SKB:s grundkostnader ska ökas med 6,3 miljarder kronor jämfört med de grundkostnader som SKB menar bör ligga till grund för kärnavfallsavgifter och säkerheter. Denna justering är en konsekvens av att prognosmodellerna för de så kallade externa ekonomiska faktorerna (EEF) skattas på det sätt som Riksgälden i denna granskning bedömer vara ändamålsenligt. […] Även beaktat denna justering ser Riksgälden behov av vidare arbete inom ett antal områden för att förbättra underlaget inför nästa kostnadsberäkning. […] Vidare belyser Riksgäldens granskning ett antal metod- och redovisningsfrågor där SKB behöver fördjupa analysen och framställningen.”
”I vissa avseenden har osäkerhetsanalysen i Plan 2019 förbättrats jämfört med tidigare år, vilket bland annat medfört att den relativa standardavvikelsen i programmet ökat från 13 procent till 16 procent. Trots förbättringarna kvarstår flera brister i osäkerhetsanalysen. […] [De beskrivna] brister[na] leder till att den totala risken i kostnaderna troligen är underskattad, vilket bekräftas av indikativa jämförelser med spridningen i kostnader för andra stora infrastrukturprojekt.”
”Jämförelsen mellan reaktorinnehavarnas och Riksgäldens prognoser pekar på att reaktorinnehavarna systematiskt överskattat sin framtida produktion. Riksgäldens prognosmodell gör ingen entydig över- eller underskattning av produktionen i de olika reaktorerna. Träffsäkerheten i Riksgäldens prognoser är något bättre än industrins prognoser. Tillgänglighetsnivån som antas gälla i reaktorinnehavarnas prognoser för 2021-2035 är dessutom betydligt högre än vad som uppnåtts historiskt för samtliga reaktorer.
Sammantaget bedömer därmed Riksgälden att reaktorinnehavarnas prognoser inte bör användas som underlag för beräkning av kärnavfallsavgifter. Beräkningarna bör istället göras med Riksgäldens prognosmodell. Med Riksgäldens prognosmodell blir den totala förväntade återstående elproduktionen under perioden 2021-2035 613 TWh, vilket är 7 procent lägre än reaktorinnehavarnas prognoser.”
Riksgäldens samlade bedömning av underlaget är att kärnavfallsbolaget SKB i rapporten PLAN 2019 i vissa avseenden beaktat de synpunkter från granskningen av tidigare underlag. Vissa steg har tagits i rätt riktning men det kvarstår brister i bolagets kostnadsunderlag. Brister som Riksgälden bedömer behöver åtgärdas inför nästa kostnadsberäkning, Plan 2022.
Länkar:
Följebrev till Riksgäldens förslag på kärnavfallsavgifter, 200612 >>
Riksgäldens förslag på kärnavfallsavgifter, 200612 >>
Bilagor:
1. Granskning av EEF >>
2. Granskning av osäkerhetsanalysen i Plan 2019 >>
3. Granskning av prognoser för elproduktionen vid de svenska kärnkraftverken 2021-2035 >>
4. Beräkning av merkostnader >>
Riksgälden kommer endast föreslå kärnavfallsavgifter för 2021, 200508 >>
Information om Riksgäldens arbete med kärnavfallsavgifter på Riksgäldens hemsida >>
Nyhet på MKG:s hemsida om att industrin lämnat in Plan 2019 till Riksgälden, 191001 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
