19 december 2013 |

Nyhetsbrev 3/2013

19 december 2013

Nyhetsbrev 3/2013 från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kan här laddas ner som en PDF-fil.

MKG:s nyhetsbrev 3/2013 >> 

Nyhetsbrevet kan även läsas nedan. Vid varje nyhet har du möjlighet att ta dig vidare för mer information på MKG:s hemsida.

 

Innehållsförteckning 

* Forskarkritik mot kopparkapslarna kvarstår
* Missade du MKG:s seminarier? - Se dem i efterhand på webben!
* I väntan på domstolen
* Samråd inför SKB:s ansökan om ett nytt slutförvar för låg- och medelaktivt avfall
* Kärnavfallsprogrammet under granskning i Fud-13
* Fler nyheter

 

 

Forskarkritik mot kopparkapslarna kvarstår

Kritiken mot planerna att slutförvara använt kärnbränsle i kopparkapslar finns fortfarande kvar. Frågan om hur koppar korroderar i slutförvaret har diskuterats på ett symposium arrangerat av Kärnavfallsrådet. Forskare från KTH har lämnat kärnavfallsbolagets referensgrupp som följer bolagets forskning. Kommer radioaktiva ämnen att läcka på grund av att kopparkapseln korroderar i slutförvaret? Denna fråga måste få ett svar innan slutförvarsansökan kan prövas i sak. 

Experimentella problem
Sedan våren 2010 har kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB försökt genomföra ett experiment som ska under­söka kopparkorrosion i syrgasfritt vatten. Försöket har utförts vid Ång­strömlaboratoriet vid Uppsala universitet. Likande experiment har tidigare utförts av forskare på Kungliga tekniska högskolan, KTH och vid Studsvik. Resultaten är viktiga ur säkerhetssynpunkt för det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle eftersom bolaget vill förvara det an­vända kärnbränslet i kopparkapslar.

Våren 2010 bildade kärnavfalls­bolaget en referensgrupp som har följt forskningen vid Ångströmlaboratoriet. I denna grupp har bland annat korrosionsforskare från KTH ingått. I de första resultaten från försöken som kom hösten 2012 såg man att vätgas producerats, vilket skulle kunna tyda på kopparkorrosion. Dessa verkade också bekräfta tidigare försök. Men eftersom det även bildats vätgas i ett parallellt försök utan koppar var det svårt att dra några slutsatser. Någon korrosion på kopparytan hade inte heller upptäckts.

Det har med tiden visat sig att det även funnits flera felkällor i försöksutrustningen, bl.a. läckage av vätgas och att det kommit vätgas från själva utrustningen. När kärnavfallsbolaget i höst ville publicera en rapport med resultaten upplevde KTH-forskarna i referensgruppen att felkällorna inte hanterades på ett korrekt sätt och att de slutsatser som fanns i ett utkast till rapporten därmed inte hade vetenskaplig grund. När kärnavfallsbolaget inte tog till sig denna kritik lämnade två av KTH-forskarna referensgruppen i protest. Peter Szakálos skriver i samband med sitt utträde att:

”[Hanteringen av rapportärendet] är oacceptabelt enligt all vetenskaplig praxis och som KTH-forskare vare sig kan eller får vi medverka till en publicering av en rapport som är baserad på felaktiga grunder och med felaktiga slutsatser.”

Utökad forskarkritik
Den 20-21 november arrangerade Kärnavfallsrådet ett internationellt symposium i Stockholm om barriärerna koppar och lera, som är tänkta att skydda det använda kärnbränslet i ett slutförvar. Där presenterade och debatterade Ångströmslaboratoriets forskare Mats Boman och KTH-forskaren Peter Szakàlos, sina synpunkter om kopparkorrosion i syrgasfritt vatten. Forskarna var oense och mycket lite nytt i frågan framkom under symposiet förutom möjligen att om en kopparyta är mycket slätpolerad så kan det ta längre tid för korrosion att komma igång. Men även detta visade sig vara gammal kunskap.

Även fler korrosionsrelaterade frågor togs upp under symposiet, bl.a. om strålningsorsakad korrosion, där prof. Christoffer Leygraf från KTH utfört försök åt kärnavfallsbolaget SKB. Leygrafs redovisning under symposiet visade svårförklarade fenomen som kan påverka säkerheten i ett slutförvar. Kärnavfallsbolaget anger i sin ansökan om ett slutförvar att strålningspåverkan på koppar inte är ett problem och bolaget håller fast vid denna ståndpunkt. Efter symposiet lämnade även prof. Leygraf kärnavfallsbolagets referensgrupp för syrgasfri kopparkorrosion.

MKG kräver svar
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, följer kunskapsutvecklingen om kopparkorrosion noga. Föreningen är orolig över att det går långsamt att få klarhet i hur koppar beter sig i en syrgasfri slutförvarsmiljö. Den 6 dec skickade därför MKG ett öppet brev till Ångströmslaboratoriets forskare Mats Boman. I brevet ber MKG om ett antal klargöranden om laboratoriets forskning. Dessutom ges förslag på vad som behöver göras för att få slutlig klarhet i hur koppar reagerar med syrgasfritt vatten. MKG anser att det är av stor vikt för slutförvarsprövningen att frågorna om kopparkorrosion klargörs så fort som möjligt, innan slutförvarsansökan kan kungöras och prövas i sak.

 

Forskare lämnar SKB:s referensgrupp om syrgasfri kopparkorrosion, 131108 >> 

Kärnavfallsrådets symposium om de konstgjorda barriärerna i det planerade slutförvaret, 131120 >>

MKG skriver öppet brev till Uppsalaforskare, 131206 >>

Till sidans topp >>

 

Missade du MKG:s seminarier? - Se dem i efterhand på webben!

Under hösten har MKG anordnat fem uppskattade seminarier i Stockholm. Tre av dessa fem har dessutom sänts live via webben där de också finns att se i efterhand. Du hittar dem på:

www.bambuser.com/channel/MKGlive

Länken finns även i nyheterna om seminarierna, som finns länkade nedan.

12/12 SSM och Kärnavfallsrådet i kompletteringsfasen (Seminariet finns att se på webben)
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och Kärnavfallsrådet redovisade sina respektive granskningsarbeten för ansökan om ett slutförvar. SSM har sedan ansökans inlämnande skickat ett stort antal begäranden om förtydliganden och kompletteringar. Ansi Gerhardsson, enhetschef för Slutförvaring av radioaktivt avfall hos SSM, berättade om de framtida fokusfrågorna i granskningen och att slutförvarsansökan kommer att skickas ut på remiss för att samla in synpunkter i sakfrågor. Myndigheten har även egna forskningsprojekt på gång, bl.a. om kopparkorrosion och glaciation. 

Holmfridur Bjarnadottir, kanslichef på Kärnavfallsrådet, berättade om de två kompletteringsyttranden som rådet skickat till mark- och miljödomstolen. Bland annat anser rådet att frågorna om kärnsäkerhet och strålsskydd ska hanteras i prövningen enligt miljöbalken, och inte bara enligt kärntekniklagen som kärnavfallsbolaget anser.

5/12 Ändringar av finansieringssystemet? (Seminariet finns att se på webben)
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har tagit fram förslag på ändringar av det nuvarande finansieringssystemet för hantering och slutförvaring av kärnavfall och rivning av reaktorer. Dessa presenterades under seminariet av SSM:s enhetschef för finansiell kontroll, Björn Hedberg. Bl.a. föreslår SSM att möjligheten ges att kärnavfallsfondens medel placeras i aktier. SSM föreslår också att kraftindustrins avgifter ska baseras på en 50 års drifttid av de svenska kärnkraftsreaktorerna. Förslagen är ute på remiss från miljödepartementet till den 31/1.

28/11 Naturvärden i Forsmark (Seminariet finns att se på webben)
Ulf Blomquist, biolog och styrelseledamot i Naturskyddsföreningen Uppsala län, berättade om de unika naturvärden som finns i Forsmark där kärnavfallsbolaget SKB vill bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. Där lever bl.a. de skyddade växt- och djurarterna gulyxne, gölgroda, vattensalamander och flera arter av trollsländor. På seminariet redovisade också Oscar Alarik, miljöjurist på Naturskyddsföreningen, de juridiska frågorna som uppstått kring den dispens från artskyddsförordningen som Länsstyrelsen i Uppsala län get kärnavfallsbolaget och som flera miljöorganisationer överklagat.

21/11 A Wasted Future: How the UK’s nuclear waste programme melted down
Föreläsaren för seminariet var David Lowry, brittisk konsult med inriktning på kärntekniska frågor och medlem i expertgruppen Nuclear Waste Advisory Associates, NWAA, som ger råd och information till beslutsfattare om riskerna med kärnavfall. På seminariet berättade David om hur kärnavfallsprogrammet i Storbritannien har utvecklats till och med idag, om problemen vid kärnteknikanläggningen Sellafield och om de pågående platsvalspiruetterna för ett slutförvar i Cumbria, där Sellafield ligger. 

14/11 Varför drar slutförvarsprövningen ut på tiden?
MKG:s kanslichef Johan Swahn beskrev under seminariet vad som hänt sedan kärnavfallsbolaget SKB lämnade in sin ansökan om ett slutförvar. På seminariets senare del berättade Naturskyddsföreningens miljöjurist Oscar Alarik om slutförvarsprövningen ur en juridisk vinkel. Både domstol- och myndighetsprövningen befinner sig i utdragna och omfattande kompletteringsfaser. En anledning till varför det dragit ut på tiden är för att bolaget inte kunnat leverera svar på alla myndighetens begäranden om kompletteringar. Av de svar som ändå inkommit har många varit bristfälliga.

 

SSM och Kärnavfallsrådet berättade om slutförvarsprövningen på MKG-seminarium, 131212 >> 

Om ändringar av finansieringssystemet på MKG-seminarium, 131205 >> 

Om Forsmarks naturvärden och miljöjuridik på MKG-seminarium, 131128 >> 

Om det brittiska kärnavfallsproblemet på MKG:s andra seminarium för senhösten, 131121 >> 

Om slutförvarsprövningen på MKG:s första seminarium för senhösten, 13114 >> 

Till sidans topp >>

  

I väntan på domstolen 

Snart har tre år gått sedan kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB lämnade in sin ansökan om att få bygga ett slutförvarssystem för använt kärnbränsle. Prövningen har hittills främst handlat om vilka kompletteringar som måste göras av ansökan, hur alternativa metoder ska redovisas och vilken mån strålsäkerhetsfrågor ska prövas av mark- och miljödomstolen och inte bara av Strålsäkerhetsmyndigheten. Efter att ett antal yttranden i dessa frågor skickats till domstolen under hösten väntar alla nu på vad domstolen ska säga om processen hittills. Strålsäkerhetsmyndigheten väntar dessutom på ett antal kompletteringar från bolaget. Två leveranser av svar på kompletteringsbegäranden ska lämnas in för att myndigheten ska kunna fortsätta sin granskning enligt kärntekniklagen. 

Sedan kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB i mars 2011 lämnade in sin slutförvarsansökan har efterfrågan på kompletteringar varit stor. Granskningen av ansökan sker både enligt miljöbalken hos mark- och miljödomstolen och hos Strålsäkerhetsmyndigheten enligt kärntekniklagen. Myndigheten (som även är remissinstans till domstolen), Kärnavfallsrådet och Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, samt andra aktörer har skickat in sina senaste yttranden om kompletteringar till domstolen under hösten. Synpunkter som flera aktörer framför är bl.a. saknaden av ett tillräckligt underlag om slutförvarets långsiktiga säkerhet samt redovisningar av alternativa metoder. Vilket är två viktiga och avgörande frågeställningar i en tillståndsprövning. Sök­anden, kärnavfallbolaget SKB, avvisar i ett yttrande i november de flesta kompletteringskraven som remissinstanserna framför i domstolsprövningen. 

Strålsäkerhetsfrågor i domstolen?
En fråga som många remissinstanser anser viktig är att strålsäkerhetsfrågor, t.ex. hur de konstgjorda barriärerna av koppar och lera fungerar, ska ingå i domstolsprövningen. Kärnavfallsbolaget motsätter sig detta. Naturskyddsföreningen och MKG anser att det är viktigt att så sker eftersom de annars bara skulle prövas i den mer slutna myndighetsprövningen. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM är bekymrad över att så länge kärnavfallsbolaget SKB vägrar att svara på kompletteringskrav om strålsäkerhet i domstolsprövningen håller två helt olika miljökonsekvensbeskrivningar att bildas i prövningarna. Detta betyder att prövningarna inte längre är sammanhållna. Även Kärnavfallsrådet vill se att strålsäkerhetsfrågor hanteras inom domstolsprövningen.

Domstolen nästa
Domstolen har meddelat att kärnavfallsbolagets senaste yttrande inte ska remisshanteras. Nu väntar alla på att domstolen ska säga något om hur domstolsprocessen ska fortsätta. Eftersom slutförvarsprövningen är så unik är det svårt att förutsäga vad som ska hända härnäst. Domstolen kan komma att yttra sig över frågan om i vilken omfattning strålsäkerhetsfrågor ska tillhöra domstolsprövningen. Domstolen kan även kalla till ett sammanträde i kompletteringsdelen.

SSM saknar kompletteringar
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som prövar ansökan enligt kärntekniklagen, begär löpande kompletteringar av kärnavfallsbolaget. Dessutom hålls avstämningsmöten, både övergripande om prövningsprocessen och om specifika sakfrågor. I november sammanställde myndigheten alla hittills inkomna svar på begäranden från bolaget och angav vilka som vara klara att granskas i sak. Syftet med sammanställningen var att ge en övergripande bild av kompletteringarna gällande både slutförvaret och inkapslings­anlägg­ningen Clink. Sammanställningen har skickats till bolaget och som ett yttrande till domstolen. För området ”Slutförvarssystem och tillämpning av miljöbalken vid prövning enligt kärntekniklagen” har SSM endast fått två svar som är redo att sakgranskas av totalt 17 begäranden om kompletteringar. Vad gäller ”Långsiktig säkerhet hos slutförvaret” är motsvarande siffra 22 av totalt 52. Bristen på kompletteringar att granska gör att myndighetens prövningsprocess blir ineffektiv och utdragen. Nästa gång kärnavfallsbolaget ska skicka in kompletteringar till SSM är i slutet av december och i januari. 

 

Naturskyddsföreningen och MKG skickar ett nytt yttrande till domstolen med kopia till SSM, 131206 >>

SSM skickar skrivelse om kompletteringar till SKB med kopia som yttrande till domstolen, 131126 >> 

SKB avvisar de flesta kompletteringskrav som lämnats till domstolen, 131118 >> 

Avstämningsmöte i sak med SKB om kompletteringar av biosfärsfrågor, 131119 >> 

Protokoll klart från det femte övergripande avstämningsmötet mellan SSM och SKB, 131112 >>

Till sidans topp >>

 

Samråd inför SKB:s ansökan om ett nytt slutförvar för låg- och medelaktivt avfall

Den 31 mars 2014 planerar kraft­industrins kärnavfallsbolag SKB att lämna in en ansökan om ett nytt slutförvar för kortlivat låg- och medelaktivt avfall, SFR 2. Bolaget vill bygga det nya slutförvaret intill det befintliga SFR under havet utanför Forsmarks kärnkraftverk. I SFR 2 vill kraftindustrin slutförvara rivningsavfall från rivningen av de svenska kärnkraftverken. Dessutom vill man mellanlagra långlivat radioaktivt avfall.

Den 1 februari kommer bolaget ett anordna ett samrådsmöte om det nya SFR:s säkerhetsanalys. Samrådsdeltagarna får därefter två veckor på sig att lämna synpunkter och drygt en månad senare ska ansökan lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen. Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG anser att det behövs en bättre redovisning av alternativa lokaliseringar till det nya slutförvaret. Föreningarna vill ha utrett miljöfördelarna med en inlandslokalisering i ett inströmningsområde för storregional grundvattenströmning. En sådan lokalisering skulle kunna ge ett mycket säkrare slutförvar än en kustlokalisering.


Till sidans topp >>

  

Kärnavfallsprogrammet under granskning i Fud-13

Vart tredje år lämnar kärnavfallsbolaget SKB in en forskningsplan till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Fud-13 lämnades in till SSM i slutet av september i år och har därefter skickats ut på remiss med sista svarsdatum den 31 december. Naturskyddsföreningens och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKGs, gemensamma granskningsarbete pågår. Ett yttrande kommer att skickas in till SSM innan årsskiftet, vilket kommer att innehålla en övergripande analys av hela det svenska kärnavfallssystemet.

Kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB har i uppdrag att vart tredje år ta fram ett forsknings- och utvecklingsprogram, det s.k. Fud-programmet, för bolagets arbete med hantering och slutförvaring av kärnavfall och rivning av reaktorer. Årets forskningsprogram, Fud-13, lämnades in till Strålsäkerhetsmyndigheten i höstas och har därefter skickats ut på remiss. Regeringen kommer, efter ett yttrande från myndigheten och från Kärnavfallsrådet, att ta ett beslut om Fud-13 under senhösten 2014.

Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser det viktigt att regeringen får ett brett underlag för sitt beslut. Föreningarna kommer i sitt yttrande att ha synpunkter på olika delar av forskningsprogrammet, men kommer även att göra en mer övergripande analys av läget för det svenska kärnavfallsarbetet. Föreningarnas yttrande kommer att skickas in till SSM senast den 31 december.

 

Till nyhet om Fud-13 info-möte, 131023 >> 

Till nyhet om att Fud-13 skickats ut på remiss, 131004 >> 

Till nyhet om att SKB har lämnat in forskningsprogrammet Fud-13 till SSM, 130930 >> 

Till sidans topp >>

 

 

Fler nyheter 

- SKB föreslår att domstolen vilandeförklarar dispensansökan enligt artskyddsförordningen
- Många svenska synpunkter på finska kärnkraftplaner
- Fortsatta medel till MKG för 2014
- Påminnelse: Remiss om finansiell kontroll

 

SKB föreslår att domstolen vilandeförklarar dispensansökan enligt artskyddsförordningen

Länsstyrelsen i Uppsala län gav i juni 2013 en dispens från artskyddsförordningen till kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB, något som krävs för att kunna bygga ett slutförvar på den tänkta platsen i Forsmark. Där ligger nämligen ett värdefullt våtmarksområde med flera skyddade växt- och djurarter. Dispensen blev överklagad av flertalet miljöorganisationer och kärnavfallsbolaget gavs möjlighet att lämna in sina synpunkter. Bolaget yrkade då att domstolen skulle vilandeförklara dispensansökan i avvaktan på att regeringen fattar beslut om tillåtlighet för slutförvaret för använt kärnbränsle. Därmed gick bolaget med på Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, tredjehandsyrkande i föreningarnas gemensamma överklagande. I första och andra hand yrkade föreningarna att ”mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsens beslut och avslår dispensbeslutet i alla delar” och att ”målet sammanförs med mål nr M1333-11 för att möjliggöra samlad prövning”. Det återstår nu att se hur domstolen ser på föreningarnas och sökandes yrkanden.

SKB föreslår att domstolen avvaktar med dispens från artskyddsförordningen, 131119 >> 

Till sidans topp >>

 

Många svenska synpunkter på finska kärnkraftplaner

Naturvårdsverket har samlat in synpunkter från svenska myndigheter, organisationer och privatpersoner om den nya ryska kärnkraftsreaktorn som det finska kärnkraftbolaget Fennovoima OY vill bygga i norra Finland. Den 29 november skickades synpunkterna till Finland som ett led i samrådet enligt Esbokonventionen. Den finska riksdagen har tidigare tagit principbeslut om kärnkraftverket (ungefär motsvarande tillåtlighetsbeslut i Sverige) men eftersom bolaget nu överväger att använda en rysk reaktortyp krävs ett nytt program för en miljökonsekvensbeskrivning. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har lämnat in sina synpunkter på bolagets kärnavfallsplaner.  

Till nyhet om många svenska synpunkter på finska kärnkraftplaner, 131129 >> 

Till sidans topp >>

 

Fortsatta medel till MKG för 2014

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, beviljade den 28 november Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, ett ekonomiskt stöd på 2 425 000 kr ur Kärnavfalls­fonden för 2014, vilket är samma summa som för 2013. Övriga föreningar som erhåller medel ur fonden är Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, Milkas, och Sveriges energiorganisationers riksorganisation, SERO.

Till nyhet om fortsatta medel till MKG för 2014, 131128 >> 

Till sidans topp >>

 

Påminnelse: Remiss om finansiell kontroll

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, vill påminna om Miljödepartementets remiss med förslag på ändringar i finansieringssystemet för hantering och slutförvaring av kärnavfall och rivning av reaktorer. Senast den 31 januari 2014 ska svar lämnas in.

Till nyhet om att förslag till finansieringsförändringar är ute på remiss 130918 >> 

Till nyhet om att Miljödepartementet har utrett vilken myndighet som ska ansvara för finansieringsfrågor, 130625 >> 

Till nyhet om SSM:s utredning föreslår otillräcklig höjning av kärnavfallsavgiften (med länkar till samrådet under utredningen), 130605 >> 

Till pressmeddelande från Naturskyddsföreningen och MKG: Myndigheten viker sig för kraftindustrin, 130605 >>

 

Till sidans topp >>

 

 

 

 

 

 

Logga in