15 november 2012 |

Nyhetsbrev 2/2012

15 november 2012

Nyhetsbrev 2/2012 från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kan här laddas ner som en PDF-fil.

MKG:s nyhetsbrev 2/2012 >>

Nyhetsbrevet kan även läsas nedan. Vid varje nyhet har du möjlighet att ta dig vidare för mer information på MKG:s hemsida.

 

Innehållsförteckning

* Myndigheten och rådet vill ha stora och viktiga kompletteringar av ansökan >>
* Tre kärnavfallsseminarier >>
* Kärnavfallsrådets seminarium: ”Kärnavfall – börda eller resurs?” >>
* Bristande insyn - MKG lämnar SKB:s referensgrupp om kopparkorrosion >>
* SSM samråder om ett säkrare finansieringssystem >>
* Fler nyheter >>

  

Myndigheten och rådet vill ha stora och viktiga kompletteringar av ansökan

Prövningen av kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB:s ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle är i kompletteringsfasen, där det fastställs vad bolaget måste lägga till för att göra ansökan möjlig att pröva. I slutet av oktober lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten och Kärnavfallsrådet sina krav på kompletteringar av ansökan till miljödomstolen. Kraven överensstämmer till stora del med de som Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, ställde i ett gemensamt yttrande i juni.

Det är fråga om ett omfattande behov av kompletteringar. De viktigaste frågorna rör behov av grundläggande forskning om den långsiktiga säkerheten av kopparkapseln och lerbufferten (de konstgjorda barriärerna) samt behov av bättre utredningar av alternativa metoder, inklusive djupa borrhål. Dessutom finns ytterligare frågor om den långsiktiga säkerheten och platsvalet. Nästa steg i prövningssprocessen är att miljödomstolen har gett kärnavfalls-bolaget till den 2 april för att svara på kompletteringskraven. 

Separata prövningar
Det är nu ett och ett halvt år sedan kraft-bolagens kärnavfallsbolag SKB lämnade in en ansökan om att få bygga ett slutförvarssystem för använt kärnbränsle i Forsmark. Ansökan ligger både hos Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Ansökan befinner sig i en första del av prövningen, den som ska garantera att ansökan är komplett nog för att börja prövas. SSM arbetar separat från domstolen med att pröva ansökan enligt kärntekniklagen. SSM begär kompletteringar löpande och kan gå vidare med fördjupad granskning av vissa delar om ansökan bedöms vara redo för det. Till hjälp i sin granskning har externa experter anlitats med uppdrag att utreda särskilda frågor. Utredningarnas slutrapporter finns att ladda ner från MKG:s portal Om Slutförvarsansökan >>. Där kan du följa granskningsprocessens alla steg. 

Lång kompletteringsfas
Mark- och miljödomstolen kommer att vilja ha en komplett ansökan innan den kan kungöras och en prövning i sak kan påbörjas. När SKB i början av april har yttrat sig över de ställda kompletteringskraven kommer det att bli ett utbyte av yttranden om kraven under våren och förmodligen en bit in på hösten 2013. När mark- och miljödomstolen bedömer att det mesta är sagt i skrivelser kommer den förmodligen att kalla till en muntlig förhandling om kompletteringskraven. Därefter beslutar domstolen om ett förläggande om kompletteringar som måste genomföras och godkännas innan ansökan kan kungöras och den riktiga prövningen i sak kan påbörjas.

Svårt att kompletteraBland de viktigaste kompletteringskraven som rör den miljömässiga säkerheten av slutförvarsprojektet är de som rör förståelsen för hur de konstgjorda barriärerna av koppar och lera kommer att fungera. Sedan mitten av 1970-talet har kärnavfallsbolaget drivit linjen att koppar inte korroderar (”rostar”) i slutförvarsmiljön. Det har funnits forskarkritik på att detta inte stämmer och under de senaste åren är det allt mer uppenbart att kränavfallsbolaget måste utreda hur de ”nyupptäckta” korrosionsprocesserna kan påverka långsiktig mijösäkerhet. Detta innebär att det behövs nya långtidsexperiment för att utreda frågan. MKG följer kärnavfallsbolagets arbete och kräver att bolaget lägger alla kort på bordet (se artikel på sid. 3).

Till nyhet om att SSM ber SKB kommentera på remissynpunkter om djupa borrhål, 120628 >> 

Till nyhet om frågor om kopparkorrosion på SSM:s tredje avstämningsmöte med SKB, 120703 >>

Till nyhet om att SSM begär kompletteringar om kopparkapseln, 120913 >> 

Till nyhet om att SKB har kommenterat remissynpunkterna om djupa borrhål, 120914 >> 

Till nyhet om att Naturskyddsföreningen och MKG kompletterar sitt yttrande med en engelsk översättning av kopparkorrosionsbilagan, 120924 >> 

Till nyhet om att SKB planerar sitt första svar på SSM:s krav på kompletteringar om kapseln till årskiftet, 121005 >> 

Till nyhet om brister i SKB:s ansökan om inkapslingsanläggningen Clink, 121024 >> 

Till nyhet om att SKB anger tidsplan för kommande kopparkorrosionsexperiment, 121026 >> 

Till nyhet om att SSM skickar krav på omfattande  kompletteringar till mark- och miljödomstolen, 121029 >> 

Till nyhet om att SKB föreläggs av domstolen att lämna synpunkter på kompletteringskrav, 121107 >> 


Till innehållsförteckningen >>

 

Tre kärnavfallsseminarier 

Våra inbjudna talare kommer att presentera sin syn på viktiga aktuella frågeställningar inom kärnavfallsområdet. Varje seminarium kommer att anordnas i Stockholm i samband med lunch och därefter i Östhammar på kvällen samma dag. 

15 november
”Kärnavfall, ansvar och kommande generationer”
Kärnavfallsfrågan kräver att vi ser på vår egen tid med framtidens blick. Skattsökare eller arkeologer i framtiden kan komma att jaga efter rikedomar, kunskap eller energi utan att veta vad som göms i slutförvaret. Hur kan etikens kunskaper vara till hjälp i kärnavfallsfrågan? Det är avgörande att förstå vilken typ av ansvar den ställer oss inför. Den speciella svårigheten är att ansvaret sträcker sig långt fram i tiden – runt 4 000 generationer.
Medverkande: Mats Andrén, professor i idé och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.


27 november 
”En djupare slutförvaring? - Två projekt som ökar kunskapen om djupa borrhål som alternativ”
Både i Sverige och USA pågår satsningar för att öka kunskap om förhållandena på flera km:s djup i berggrunden. Det svenska forskningsprogrammet, Swedish Deep Drilling Program, SDDP, har tillgång till en borrigg som klarar att borra ned till 2,5 km djup. I USA förbereds samarbete mellan industrin, statliga forskningslaboratorier och universitetsvärlden för att utveckla metoden djupa borrhål som slutförvarsmetod.
Medverkande: Karl-Inge Åhäll, berggrundsgeolog och professor vid Karlstads universitet.

5 december
”Vad händer i kopparkorrosionsfrågan?”
Seminariet ger en genomgång av aktuella frågeställningar beträffande korrosion och försprödning av kopparkapslar. Kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB har lämnat in sin ansökan om ett slutförvar trots att det är oklart om hur koppar beter sig i slutförvarsmiljön samt att viktig information och data saknas. Vilka frågor är aktuella och hur hanteras frågorna av olika aktörer?
Medverkande: Docent Olle Grinder, PM Technology AB


STOCKHOLM
Tid: Veg. sopplunch från kl.12:00, därefter seminarium kl.12:30-13:00
Plats: Naturskyddsföreningens kansli, Åsögatan 115, 2 tr, Stockholm. T-banestation Medborgarplatsen
Anmälan för soppa: Om du önskar soppa anmäler du dig till christine.anvegard(at)mkg.se

ÖSTHAMMAR
Tid: Fika från kl.18, därefter seminarium kl.18:30-20:00
Plats: Östhammars Missionskyrka, Svarvaregatan 6, Östhammar
Ingen anmälan

 

Till nyhet om att MKG och Oss arrangerar tre kärnavfallsseminarier, 121011 >> 
 

Till innehållsförteckningen >>

 

Kärnavfallsrådets seminarium: ”Kärnavfall – börda eller resurs?”

Kärnavfallsrådet har anordnat ett internationellt seminarium kring frågan om använt kärnbränsle är en börda eller en resurs för framtida generationer.

Kärnavfallsrådet är regeringens råd-givande organ med uppdrag att ge regeringen råd inför beslutet om slutförvaring av kärnavfall. I november arrangerade rådet seminariet ”Nuclear waste – burden or benefit”, med den övergripande frågan om det använda kärnbränslet bör återanvändas i nya reaktorer eller ej. Talare under seminariet var svenska och internationella forskare samt representanter från USA:s motsvarighet till Kärnavfallsrådet (NWTRB), det internationella atomenergiorganet IAEA och det japanska atomenergiorganet JAEA. Miljöorganisationernas kärnav-fallsgranskning, MKG, saknade en diskussion under seminariet om att tekniken som minskar farligheten av kärnavfallet även kan användas i en energiframtid utan kärnkraft. Miljöriskerna ska i sådana fall värderas mot säkerheten för direktslutförvaring, t.ex i djupa borrhål. Eftersom världens framtida energisystem kan fungera med endast effektivare energianvändning och förnybar energi så det är inget självändamål att använda kärnkraft i framtiden, något som seminariet genom sitt upplägg gav intrycket av.

 
Till nyhet om Kärnavfallsrådets seminarium om kärnavfall – börda eller resurs? 1201108 >> 
 

Till innehållsförteckningen >>

 

Bristande insyn - MKG lämnar SKB:s referensgrupp om kopparkorrosion

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har tillsammans med andra aktörer, inklusive forskare från KTH, varit med i kraftindustrins kärnavfallsbolags, SKB:s, referensgrupp om forskning om kopparkorrosion i en syrgasfri miljö. Nu har MKG beslutat att lämna gruppen på grund av otillräcklig insyn i både projektet och bolagets övriga forskning om kopparkorrosion.

Referensgruppen
Kraftindustrins kärnavfallsbolag, SKB, startade referensgruppen i mars 2010 med huvudsaktligt syfte att låta gruppen följa ett forskningsrojekt i Uppsala, finansierat av SKB. Projektets syfte var att försöka upprepa ett expriment vid KTH som visat på syrgasfri kopparkorrosion i rent vatten. SKB gjorde det dock tydligt att detta var ett separat projekt och att insyn i övrig kopparkorrosionsforskning inte skulle ingå. Inbjudna till gruppen var forskare, representanter från Östhammars och Oskarshamns kommuner, Kalmars och Uppsalas regionförbund, miljöorganisationer, Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och Kärnavfallsrådet. SSM och rådet valde dock att inte delta.

Krav på öppenhet
MKG meddelade redan innan referensgruppens första möte våren 2010 att föreningen ville att gruppen skulle få en övergripande insyn i kärnavfallsbolagets forskning rörande syrgasfri kopparkorrosion. Detta krav har upprepats men endast lett till att enstaka andra försök har blivit möjliga för gruppen att följa, och då endast i begränsad omfattning.Våren 2011 lämnade bolaget in en ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle trots oklarheterna angående kopparkorrosionsfrågan. Ansökan är under en omfattande tillståndsprövning hos mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Natur-skyddsföreningen och MKG har i ett yttrande i processen i juni i är krävt att bolaget som en komplettering öppnar upp sitt forskningsdokumentationssystem för allmän insyn.

MKG lämnar gruppen
För att inte ge kärnavfallsbolaget legitimitet för en lägre nivå av öppenhet lämnar därför MKG referensgruppen i avvaktan på resultatet av den fortsatta rättsliga processen eller till dess att bolaget frivilligt öppnar upp sitt forskningsarbete så att full insyn nås. Föreningen anser att bolaget bör hålla som öppenhet som den offentlighet som finns när Strålsäkerhetsmyndigheten genomför forskningsprojekt. Då är kontrakt, alla delrapporter och mötesprotokoll samt korrespondens mellan uppdragsgivare och utförare offentlig handling. I dagsläget får deltagare i referensgruppen endast i efterhand dragningar av projektledaren. Presentationerna är dessutom hemliga för utomstående till dess protokollet publiceras, vilket tar många månader.

SKB:s projekt i Uppsala
Försöket som kärnavfallsbolaget SKB startade 2010 i Uppsala är vetenskapligt viktigt då det upprepar tidigare försök vid KTH som visat att koppar kan korrodera i vatten även utan närvaro av syrgas. Försöket är visserligen redan hösten 2011 upprepat av Strålsäkerhetsmyndigheten vid ett projekt vid Studsvik men bolaget har både i ansökan och i en komplettering i prövningen sagt att man inte tror på resultaten och därför inte behöver komplettera med kunskap som Strålsäkerhetsmyndigheten krävt. Eftersom SKB planerat att använda kopparkapslar som skydd för det använda kärnbränslet i det tänkta slutförvaret är korrosionsrisken med en helt förbisedd korrosionsprocess en stor säkerhetsfråga. I augusti 2012 offentliggjorde projektet sina första resultat, varav det viktigaste resultatet bekräftar KTH:s tidigare studie, nämligen att gas produceras, om än i mindre mängder än vid tidigare försök. På ett möte i oktober, som inte MKG deltog på, bekräftades enligt uppgift att det var vätgas som producerades och att gasproduktionen fortsatte i ökad omfattning efter det att utrustningen tömdes. Det senare är ett tydligt tecken på att det inte bara är en ytreaktion, något som kärnavfallsbolaget har hoppats på.

Svårt att komplettera
Kärnavfallsbolaget SKB har många andra projekt som undersöker syrgasfri kopparkorrosion och har lämnat in en lista på dessa till Strålsäkerhetsmyndigheten som en del av tillståndsprövningen. Även om många av dessa projekt pågått i flera år vet ingen utom bolaget något mer om dem annat än rubriken och vem som utför dem. Detta anser MKG är helt oacceptabelt. Kontrakt och projektbeskrivningar är hemligstämplade vilket gör det omöjligt att bedöma om bolaget ens utför projekt på ett sätt som kan tillföra relevant information. Med stor sannolikhet har flera av dessa projekt redan nu resultat som visar hur stort, eller litet, problemet med syrgasfri kopparkorrosion kan vara. MKG anser dessutom att det är viktigt att den information om kopparkorrosion som finns i försöken i Äspölaboratoriet måste tas till vara fullt ut. En viktig del i detta är att ta upp nästa provpaket (S2) i det s k LOT-projektet något som Naturskyddsföreningen och MKG krävt som en komplettering till ansökan.


Till nyhet om trettonde mötet för referensgruppen för SKB:s kopparkorrosionsforskning, 120824 >> 
 

Till nyhet att MKG kommenterar kopparkorrosionsresultaten från Uppsala, 121004 >> 

Till nyheten om att MKG lämnar SKB:s referensgrupp, 121012 >>

Till nyhet om fjortonde mötet för referensgruppen för SKB:s kopparkorrosionsforskning, 121106 >> 
 

Till innehållsförteckningen >>

 

SSM samråder om ett säkrare finansieringssystem

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har bjudit in till fyra informationsmöten för att samla in synpunkter till utredningen om säkrare finansiering av slutförvar för kärnavfallshantering och rivning av kärnkraftsreaktorer.

I våras avslöjades det att det kan finnas en brist på minst 30 miljarder i kärnavfallsfonden, den fond som ska finansiera slutförvaring av kärnavfall och rivning kärnkraftsreaktorer. Den pågående finansieringsutredningen fick då ytterligare ett år på sig, till den 31 maj 2013, att arbeta fram ett förslag på lagändringar som ska minska statens, dvs framtida generationers, risk för att behöva stå för kostnader. Det är Strålsäkerhetsmyndigheten Riksgälden och Kärnavfallsfonden har regeringens uppdrag att se över ett antal frågeställningar och föreslå förändringar i den nuvarande lagstiftningen.

Under slutet av 2012 och början av 2013 kommer myndigheterna att anordna fyra informationsmöten för att informera och inhämta synpunkter från externa intressenter om utredningens analys, övervägande och förslag. Det första mötet anordnades den 7 november och berörde bland annat synen på statens risk och lösningar.

Till nyhet om att SSM genomför samråd om finansieringsutredning, 120913 >> 


Till innehållsförteckningen >>

 

Fler nyheter

- Läckströmskorrosion i SFR? >>

- Remiss om kärnavfallsdirektiv >>

- SSM föreslår oförändrad Studsviksavgift >>

- SSM får ny generaldirektör >>

- Östhammar kompletterar sitt yttrande >>

  

Läckströmskorrosion i SFR?

I juni uppmärksammande MKG Strålsäkerhetsmyndigheten på att det finns risker för korrosion p.g.a. läckströmmar i berget i Forsmark. Läckströmmarna kommer från elkabeln som går till Finland och kan ge problem för de existerande och planerade slutförvaren för radioaktivt avfall.

 
Till nyhet om MKG till SSM: Risk för läckströmskorrosion i SFR, 120116 >> 
 

Till innehållsförteckningen >>

 

Remiss om kärnavfallsdirektiv

EU:s ministerråd har antagit ett direktiv om att skapa ett gemenskapsramverk för hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort en utredning om hur direktivet kan införas i svensk lagstiftning och vilka konsekvenser det kan få. Regeringen har skickat utredningen på remiss och den 19 oktober skickade MKG in sitt svar. Förutom synpunkter på direktivet påpekade även MKG i sitt yttrande att det inom det svenska kärnavfallsprogrammet saknas offentlighet i allt som den största aktören inom området gör.

 

Till nyhet om remissen från regeringen om förslag på genomförande av EU:s kärnavfallsdirektiv i svensk lagstiftning, 120718 >> 

Till nyhet om MKG:s svar på remiss om förslag på genomförande av EU:s kärnavfallsdirektiv i svensk lagstiftning, 121019 >> 
 

Till innehållsförteckningen >>

 

SSM föreslår oförändrad Studsviksavgift

Den 1 september varje år meddelar Strålsäkerhetsmyndigheten regeringen om Studsviksavgiften behöver ändras. Avgiften ska finansiera avvecklingen av äldre kärntekniska anläggningar och omhändertagandet av historiskt kärnavfall. I år föreslår myndigheten att avgiften hålls oförändrad på 0,3 öre/kWh kärnkraftsproducerad el.

Till nyhet om att SSM föreslår oförändrad studsviksavgift, 120829 >> 

Till innehållsförteckningen >>

 

SSM får ny generaldirektör

Mats Persson tillträdde som ny generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten den 17 september. Mats kommer närmast från Jordbruksverket där han varit chef för myndigheten sedan 2003.

Till nyhet om att SSM får ny generaldirektör, 120913 >> 

Till innehållsförteckningen >>

Östhammar kompletterar sitt yttrande

Östhammar kommun kompletterade den 25 oktober sitt tidigare inskickade yttrande till domstolen om slutförvarsansökans kompletteringsbehov. Kommunen skriver bl.a. att det finns en risk för att bergmassorna inte kommer att uppfylla de kvalitetskrav som ställs av byggindustrin vid t.ex. vägbyggen. Det bergupplag som kommer att bildas vid byggandet av slutförvaret riskerar då att bli mer eller mindre permanent.

Till nyhet om att Östhammar kommun kompletterar sitt tidigare inskickade yttrande till domstolen, 121025 >>
 

Till innehållsförteckningen >>

 

Till sidans topp >>

Logga in