Nyhetsbrev 4/2007 från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kan laddas ner här som en PDF-fil.
Nyhetsbrevet kan även läsas nedan med länkar till de nyheter där nyheten utvecklas och där det finns dokument.
Innehållsförteckning:
Forskare på KTH underkänner tidigare forskning om kopparkorrosion >>
R1-bränsle kvar i Studsvik! >>
SKI har hållit informationsmöte om FUD-2007 >>
SSI:s nya granskningsrapport om storregional grundvattenströmning >>
Ny rapport om djupa borrhål >>
MKG skriver till SKI och SSI om kvalitén på platsundersökningen i Laxemar, Oskarshamn >>
Industrin lämnar in ny ansökan och av SSI begärd redovisning för SFR >>
MKG ställde frågor på samrådsmöten med kärnavfallskommunerna >>
KASAM blir Kärnavfallsrådet och får nya ledamöter >>
MKG deltog på seminariet ”Under ytan” >>
Ann-Louise Eksborg leder ny strålskydds- och kärnsäkerhetsmyndighet >>
Forskare på KTH underkänner tidigare forskning om kopparkorrosion
Under hösten 2007 har Peter Szakálos och forskarkollegor vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, uppmärksammat att korrosion av koppar kan ske även i syrefritt vatten, speciellt vid högre temperaturer. De har publicerat en vetenskaplig artikel med resultatet av nya experiment. Korrosion av koppar i syrefritt vatten skulle vara ett hot mot den typ av slutförvar för använt kärnbränsle som kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolag, SKB, vill bygga eftersom kopparkapslarna är heta under de första tusentals åren. Frågan om kopparkorrosion i syrefritt vatten debatterades redan på 1980-talet då en annan av KTH-forskarna, Gunnar Hultqvist, presenterade liknande resultat från sin forskning. Nu underkänner Peter Szakálos kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolags, SKB:s, beställda rapport om kopparkorrosion från 1988 och den vetenskapliga artikel som då användes för att avfärda frågan. Szakálos menar att arbetet inte gav det vetenskapliga underlag som industrin menar gör denna typ av korrosion omöjlig. KTH-forskarna avfärdar även SKI:s och industrins hänvisning till en SKI-rapport från 1995 som också har använts för att avfärda Hultqvists första resultat. De menar att den rapporten i själva verket visade att Hultqvist hade rätt i sitt ursprungliga experiment.
Kopparkorrosionsexperiment. Ur Szakálos m fl, Electrochem Solid-State Letters, vol 10, ss C63-C67, 2007
Nyhet om MKG:s brev till SKI >>
Nyhet om SKI:s svar på MKG:s och KTH-forskarnas brev >>
Till innehållsförteckningen >>
R1-bränsle kvar i Studsvik!
Under hösten har en transport använt kärnbränsle från forskningsreaktorn R-1 skickats till Sellafield i Storbritannien för upparbetning. Miljöminister Andreas Carlgren lovade efter omfattande medieintresse och stora protester från Greenpeace att detta var den sista utlandstransporten av svenskt kärnavfall. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kan nu avslöja att allt avfall från R1-reaktorn inte skickades till Sellafield. Britterna ville inte ta emot 80-100 kg skadat bränsle som därför ligger kvar i Studsvik utan slutförvarslösning. För att undvika ytterligare problem med så kallat “historiskt kärnavfall” har regeringen bett myndigheterna att redovisa problemavfall från bland annat det svenska kärnvapenprogrammet i en särskild utredning.
Till innehållsförteckningen >>
SKI har hållit informationsmöte om FUD-2007
I 26:e oktober anordnade Statens Kärnkraftinspektion, SKI, en informationsdag om remissen av kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolags, SKB:s, senaste forskningsprogram för kärnavfallshantering, FUD-2007. Industrin presenterade sitt program och myndigheten sina planer för granskning. Efter en första genomgång av FUD-2007 konstaterar Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, att det fortfarande saknas mycket kunskap som behövs för att bedöma den långsiktiga miljösäkerheten av industrins förslag till slutförvar för använt kärnkraftsbränsle. Remisstiden för yttranden över FUD-2007 går ut i mitten av mars 2008 och efter det kommer SKI och Kärnavfallsrådet att yttra sig över rapporten till regeringen. Regeringen tar sedan ett beslut om rapporten vilket innebär en möjlighet att styra utvecklingen inom kärnavfallsområdet.
Till innehållsförteckningen >>
SSI:s nya granskningsrapport om storregional grundvattenströmning
Statens strålskyddsinstitut, SSI, är klar med sin senaste granskning av frågan om en lokalisering av ett slutförvar i ett inströmningsområde skulle kunna ge en större långsiktig miljösäkerhet (miljöfördelar med avseende på “storregional grundvattenströmning). Rapporten (SSI 2007:11) är en genomgång, med extern experthjälp, av den senaste rapporten i frågan från industrin (SKB rapport 06-64). SSI anser att utvärderingen av beräkningsresultaten i industrins rapport är otillräcklig för att kunna dra entydiga slutsatser om betydelsen av storregional grundvattenströmning som lokaliseringsfaktor för ett slutförvar. SSI anser därför att SKB bör komplettera sin studie på ett antal punkter och även illustrera vad resultaten innebär för bedömningen av slutförvarets långsiktiga skyddsförmåga och för valet av plats för slutförvaret.
Myndigheterna Statens kärnkraftinspektion, SKI, och Statens strålskyddsinstitut, SSI, har skickat ett gemensamt brev till Kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolag, Svensk kärnbränslehantering AB, SKB. I brevet säger myndigheterna att industrins rapport bland annat måste kompletteras med motiveringar av kritiska antaganden och förenklingar, och med utförligare utvärdering av beräkningsresultaten som gör det möjligt att jämföra skillnader i grundvattenströmning mellan specifika platser inom Oskarshamns och Hultsfreds kommun. Myndigheterna påpekar också att det kan finnas säkerhetsmässiga skillnader beroende på grundvattnets olika salthalt vid inlands- respektive kustförläggning. I den senaste säkerhetsanalysen (SR-Can) införs erosion av lerbufferten som en styrande process som påverkar den långsiktiga miljösäkerheten av slutförvaret. Leran bryts ner av salt. Myndigheterna säger att enligt deras uppfattning befinner sig industrins hantering av bufferterosion på ett mycket preliminärt stadium.
Nyhet om SSI:s grundvattenströmningsrapport >>
Nyhet om att myndigheterna skriver till industrin om grundvattenströmning >>
Till innehållsförteckningen >>
Ny rapport om djupa borrhål
I mars 2007 anordnade Kärnavfallsrådet (dåvarande KASAM) ett seminarium kring den alternativa metoden djupa borrhål. Kärnavfallsrådet hade bland annat anlitat experten Leif Bjelm från Lunds tekniska högskola för att titta närmare på metoden. Efter seminariet kommenterade Leif Bjelm djupa borrhål i en rapport som han skrivit på uppdrag av Kärnavfallsrådet. Rapporten finns på Kärnavfallsrådets och MKG:s hemsida. I rapporten skriver professor Bjelm bland annat att “vad det gäller borrtekniken och var den står idag, som var en av huvudfrågorna vid mötet, uppgavs från en tillverkare ungefär följande slutsats: tekniken för borrning av stora och djupa borrhål till önskat djup i hårt berg är greppbar. Undertecknads egna erfarenheter från bl.a. borrning till 3700 m utanför Lund i mycket hård gnejsgranit, dock i en mindre dimension och med ett helt annat syfte, styrker [borr-]industrins uppfattning.”
Till innehållsförteckningen >>
MKG skriver till SKI och SSI om kvalitén på platsundersökningen i Laxemar, Oskarshamn
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har skrivit ett brev till myndigheterna Statens kärnkraftinspektion, SKI, och Statens strålskyddsinstitut, SSI. I brevet lyfter MKG frågan om kvaliteten av platsundersökningen blir tillräcklig med den platsundersökningsprocess som industrin har haft och avser fortsätta med i Laxemar i direkt anslutning till kärnkraftsverket i Oskarshamn. MKG beskriver i brevet platsundersökningsprocessen vid kärnkraftverket i Oskarshamn och menar att industrins process att ta fram det slutliga intresseområdet för ett slutförvar i anslutning till Oskarshamns kärnkraftverk i efterhand inte ger intrycket av att vara systematiskt genomförd.
MKG undrar i brevet om det inte behövs en särskild inriktad platsundersökning på det av industrin sist valda intresseområdet i södra Laxemar för att tillräckligt underlag för säkerhetsanalysen ska bli tillgänglig för säkerhetsanalysen och den fortsatta beslutsprocessen. Dessutom menar MKG att det finns en risk för att tidsplanen för att få fram en ansökan om att få bygga ett slutförvar får styra den slutliga kvaliteten av platsundersökningsresultaten. För MKG:s del skulle industrins platsundersökningsprojekt inge en något högre trovärdighet om det skulle finnas en större anpassning till rådande omständigheter. När det slutliga intresseområdet som valts för slutförvaret verkar avvika så pass mycket från de ursprungliga tankarna borde det vara på sin plats att revidera planeringen så att en systematisk och komplett platsundersökning genomförs för det nuvarande intresseområdet. Att nya provborrningar då måste genomföras utanför det ursprungliga totala intresseområdet, och därmed det område som är markerat som riksintresse för slutförvar av kärnavfall, är ett mindre problem än problemet som uppstår om inte nog med data erhålls för säkerhetsanalyserna.
Till innehållsförteckningen >>
Industrin lämnar in ny ansökan och av SSI begärd redovisning för SFR
I juni 2007 stängde SSI förvaret för låg- och mellanaktivt avfall, SFR, i Forsmark eftersom industrin inte följt villkoren som är satta för drift av anläggningen. I slutet av september lämnade kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolag, SKB, in en ny ansökan om strålskyddsvillkor för att driva slutförvaret för låg- och medelaktivt kärnavfall, SFR, i Forsmark. Samtidigt lämnades en redovisning av uppgifter som Statens strålskyddsinstitut, SSI, krävt in när deponering i slutförvaret stoppades.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har granskat ansökan och konstaterar att industrin medger att aktivitetsnivåerna för vissa isotoper överskridit tidigare tillstånd. Industrin menar dock att detta inte gör något eftersom den säger att den totala långsiktiga miljörisken med slutförvaret inte blir större. Industrin begär helt enkelt att strålskyddsvillkoret anpassas efter den verkliga deponeringen. MKG menar att industrins agerande i detta avseende är helt oacceptabelt och har i ett brev frågat SSI om inte ett förnyat tillstånd även kräver utsläppsmodelleringar och om det inte bör göras en helt ny tillståndsprövning enligt Miljöbalken, Strålskyddslagen och Kärntekniklagen. I SSI:s svar till MKG skriver de bland annat att: ”SSI har inte angett exakt hur omfattande SKB:s argumentation för förändringen behöver vara, men en rimlig utgångspunkt är att den bör vara mer omfattande för en mer genomgripande förändring av gränserna. Det är därför inte självklart att underlaget för en mindre förändring måste inbegripa omfattande utsläppsberäkningar. SSI nu har att ta ställning till är om den justering och de argument för den justering som SKB önskar att göra kan godtas från strålskyddssynpunkt.”
Till innehållsförteckningen >>
MKG ställde frågor på samrådsmöten med kärnavfallskommunerna
Den 12 september höll MKB-forum Oskarshamn ett möte om kärnavfallshanteringen. Mötet hölls i kärnavfallsbolagets platsundersökningskontor i Simpevarp utanför Oskarshamn och allmänheten var inbjuden att vara observatör. Den 13 september höll Samråds och MKB-grupp Forsmark ett liknande möte i kärnavfallsbolagets platsundersökningskontor i Forsmark utanför Östhammar. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, ställde frågor till industrin och de övriga mötesdeltagarna under mötet. MKG har även sammanställt sina frågor ställda på mötet i ett dokument som skickades in efter mötet. MKG lyfte bland annat frågan om det otillfredsställande i att mötena under våren 2007 med MKB-forum Oskarshamn och Samråds- och MKB-grupp Forsmark ställts in. MKK menade även att det är viktigt att mötena är lättillgängliga för flertalet kommunmedborgare och inte endast de närboende kring kärnkraftverken.
Till innehållsförteckningen >>
KASAM blir Kärnavfallsrådet och får nya ledamöter
Statens råd för kärnavfallsfrågor, KASAM, byter namn till Kärnavfallsrådet. KASAM anger på sin hemsida att skälet till bytet är att förkortningen KASAM inte är kopplat till det fullständiga namnet – Statens råd för kärnavfallsfrågor. Vid halvårsskiftet har dessutom två ledamöter lämnat rådet: Sören Mattsson, professor, radiofysik, Lunds universitet och Jimmy Stigh, professor, geologi, Göteborgs universitet. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, tackar de avgående ledamöterna för deras långa arbete med kärnavfallsfrågorna och ser med spänning fram mot utnämningen av nya ledamöter.
Till innehållsförteckningen >>
MKG deltog på seminariet ”Under ytan”
Statens råd för kärnavfallsfrågor, KASAM, byter namn till Kärnavfallsrådet. KASAM anger på sin hemsida att skälet till bytet är att förkortningen KASAM inte är kopplat till det fullständiga namnet – Statens råd för kärnavfallsfrågor. Vid halvårsskiftet har dessutom två ledamöter lämnat rådet: Sören Mattsson, professor, radiofysik, Lunds universitet och Jimmy Stigh, professor, geologi, Göteborgs universitet. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, tackar de avgående ledamöterna för deras långa arbete med kärnavfallsfrågorna och ser med spänning fram mot utnämningen av nya ledamöter.
Till innehållsförteckningen >>
Ann-Louise Eksborg leder ny strålskydds- och kärnsäkerhetsmyndighet
I budgetpropositionen för 2008 bekräftar regeringen att myndigheterna SSI och SKI ska läggas ner och att en ny myndighet med ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet bildas den 1 juli 2008. Ann-Louise Eksborg har utsetts till utredare, och hon kommer även att bli den nya generaldirektören för myndigheten. Ann-Louise kommer närmast från tjänsten som generaldirektör för
Krisberedskapsmyndigheten och påbörjade sitt utredningsarbete den 1 november med placering på Miljödepartementet. MKG välkomnar Ann-Louise i sin nya roll och lyckönskar henne i arbetet med att skapa en ny stark kritiskt granskande myndighet. MKG gissar att förkortningen för en nya myndigheten blir SKSM eller SSKM (bägge domännamnen är lediga!).
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
