18 juni 2012 |

Nyhetsbrev 1/2012

18 juni 2012

Nyhetsbrev 1/2012 från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kan här laddas ner som en PDF-fil.

MKG:s nyhetsbrev 1/2012 >> 

Nyhetsbrevet kan även läsas nedan. Vid varje nyhet har du möjlighet att ta dig vidare för mer information på MKG:s hemsida.

 

Innehållsförteckning 

* Anmärkningsvärt stora brister som behöver kompletteras i slutförvarsansökan >> 
* SSM har begärt komplettering om kopparkorrosion >>
* Kärnavfallsfonden saknar 30 miljarder >>
* Internationell granskning vill ha mer forskning >>
* Kärnavfallsrådets kunskaps-lägesrapport 2012 >>
* MKG på Facebook >>
* Fler nyheter >>

  

Anmärkningsvärt stora brister som behöver kompletteras i slutförvarsansökan

Det saknas avgörande vetenskapligt underlag i slutförvarsansökan menar Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, som nu har lämnat in sitt yttrande om kompletteringskrav till myndighet och domstol. Föreningarna betonar att kommande forskning måste göras på ett vetenskapligt, öppet, objektivt och allsidigt sätt.

I mars 2011 lämnade kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB in en ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Ansökan gick till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Under drygt ett års tid har ansökan varit ute på remiss för att få in synpunkter på eventuella kompletteringar som kan behöva göras innan den riktiga prövningen kan påbörjas. Den 1 juni lämnade Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, in ett gemensamt yttrande i frågan.

I det 38-sidiga yttrandet argumenterar föreningarna juridiskt och i sak för att ett relativt stort antal kompletteringar av ansökan måste göras innan ansökan kan prövas. Som bilagor till yttrandet finns även 5 expertutlåtanden i olika sakfrågor. Föreningarna konstaterar att det är anmärkningsvärt stora brister i ansökan och att om inte ansökan avsevärt förbättras med krävda kompletteringar i den nuvarande kompletteringsfasen av prövningen bör den inte kungöras utan avvisas.

Långsiktig miljösäkerhet
De krav på kompletteringar som ställs handlar om många olika frågor. De viktigaste är dock de som är av betydelse för den långsiktiga miljösäkerheten eller för att förstå om metodvalet och platsvalet är det miljömässigt bästa.

Det använda kärnbränslet måste hållas isolerat från människa och miljö i hundratusentals år. Den långsiktiga miljösäkerheten för den KBS-metod som kärnavfallsbolaget har ansökt om att få använda bygger på att konstgjorda barriärer av koppar och lera ska fungera under så lång tid. Det använda kärnbränslet ska stoppas i kopparkapslar som ska omges med en lerbuffert och deponeras i tunnlar ca 450 m ner i urberget söder om Forsmarks kärnkraftverk.

Föreningarna anser att det vetenskapliga underlaget för att kunna säga att de konstgjorda barriärerna kommer att fungera är bristande. Under de senaste åren har det framkommit kunskap som gör att den grundläggande tanken att koppar är som guld i slutförvarsmiljön kan ifrågasättas. När det dessutom tar tusen år eller mer i det relativt torra forsmarkberget för den lera som ska skydda kopparkapseln genom att ta åt sig vatten och svälla blir situationen än mer prekär. Under denna period är kopparkapseln och leran utsatta för hög värme och strålning vilka förvärrar korrosionsproblemen. Dessutom har det under föreningarnas granskning framkommit att det kan bli allvarliga problem med korrosion orsakade av läckströmmar från den elkabel som förbinder Forsmark med Finland.

Därefter anser Naturskyddsföreningen och MKG att ansökan behöver kompletteras med ett antal undersökningar. Det är dessutom viktigt att de görs på ett vetenskapligt, öppet, objektivt och allsidigt sätt.

Det finns även andra frågor där det behövs kompletterande utredningar som rör långsiktig miljösäkerhet. Bland annat måste det utredas om det finns en risk att permafrost kan frysa slutförvaret under en istid eller om en kombination av jordbävningar och höga bergspänningar riskerar att orsaka att hela slutförvaret havererar.

Alternativ metod och plats
En annan viktig fråga i miljöprövningen är att avgöra om den av industrin föreslagna metoden är den bästa. Sedan slutet av 1980-talet har alternativet djupa borrhål undersökts för slutförvaring av använt kärnbränsle. Genom deponering i borrhål på 3-5 km djup kan miljösäkerheten sannolikt bli bättre än med KBS-metoden. Skälet är att grundvattnet på djupet är isolerat från vattnet närmare markytan, även under istider. Avfallet skyddas av en naturlig barriär.

Föreningarna anser att det underlag som kärnavfallsbolaget presenterar om alternativet djupa borrhål i ansökan är djupt missvisande och expertstöd för det bifogas yttrandet. Ansökan måste därför kompletteras för att djupa borrhål rättvist ska kunna jämföras med KBS-metoden, där bägge är alternativa utformningar av geologisk deponering.

Föreningarna menar dessutom att det måste lämnas kompletterande uppgifter för att kunna utreda om valet av Forsmark som plats är det bästa. Det finns mycket som tyder på att kärnavfallsbolaget inte har valt plats med fokus på att nå den bästa långsiktiga miljösäkerheten.

Den fortsatta processen
Nästa steg i prövningsprocessens kompletteringsfas är att Strålsäkerhetsmyndigheten och Kärnavfallsrådet senast den 1 november ska lämna sina yttranden med kompletteringskrav till mark- och miljödomstolen. Myndigheten anlitar externa experter i sitt arbete med att ta fram kompletteringskrav och de börjar i dagarna leverera tekniska rapporter med sina analyser. Detta arbete kan följas på MKG:s prövningsportal på föreningens hemsida.

Efter att alla yttranden med krav på kompletteringar inkommit till domstolen kommer kärnavfallsbolaget bli tilldelad tid, uppskattningsvis till mitten av våren 2013, för att svara ge sin syn på kraven. Efter ett fortsatt utbyte av yttranden kommer mark- och miljödomstolen, förmodligen under hösten 2013, att hålla en förhandling om kompletteringskraven. Efter detta kommer domstolen att förelägga om kompletteringar. Ett alternativ kan bli att domstolen avvisar ansökan. Efter ett föreläggande måste kompletteringarna genomföras och godkännas av domstolen innan ansökan kan kungöras och den riktiga prövningen kan påbörjas.


Till pressmeddelande om att Naturskyddsföreningen och MKG lämnat in sitt yttrande, 120604 >>

Till nyhet om att Naturskyddsföreningen och MKG i sitt yttrande kräver omfattande kompletteringar, 120601 >>  

Till nyhet om SSM:s externa experters workshop, 120521 >> 

Till nyhet om att Naturskyddsföreningen och MKG skickar ett delyttrande till SSM om tillgång till rapporter, 120403 >> 

Till nyhet om SSM:s andra avstämningsmöte med SKB, 120328 >> 

Till nyhet om att SSM förtydligar avsikten med slutförvarsremissen, 120221 >> 

Till innehållsförteckningen >>

 

SSM har begärt komplettering om kopparkorrosion

Parallellt med prövningen i mark- och miljödomstolen pågår Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM:s, prövning enligt kärntekniklagen. Myndigheten förbereder för att till den 1 november lämna in krav på kompletteringar till domstolen men kan själv löpande begära in kompletteringar av kärnavfallsbolaget SKB. Under våren 2012 är endast en komplettering begärd och den rör kopparkorrosion i syrgasfritt vatten.

I december 2011 erhöll SSM en rapport från Studsvik med resultat från laboratorieförsök med avsikten att upprepa de försök som tidigare genomförts av Hultquist, Szakalos m.fl. vid KTH. Eftersom rapporten visade att försöket upprepats begärde myndigheten i februari den första kompletteringen i prövningen av ansökan. Myndigheten ställde fem frågor om syrgasfri kopparkorrosion till kärnavfallsbolaget SKB.

I mitten av mars lämnade bolaget en komplettering. Bolaget anser att svar gavs på fyra av de fem frågorna. I själva verket svarade bolaget inte på frågorna utan sa att eftersom Studsviksförsöket inte gav tillräckligt stöd för att ställa de frågor som myndigheten ställde så behövdes inte den information som myndigheten frågade efter. 

Kärnavfallsbolaget SKB har själv ett projekt igång vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet för att upprepa KTH- och Studsviksförsöken. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, sitter med i en referensgrupp som följer projektet och vissa andra projekt som rör kopparkorrosion som bolaget utför. Försöken vid Ångströmlaboratoriet har blivit kraftigt försenade men ska ha satts igång i slutet av maj och en avrapportering av de första resultaten förväntas på gruppens nästa möte den 24 augusti.

En annan viktig kopparkorrosionsfråga är hur koppar beter sig när den utsätts för strålning. Det pågår försök för att undersöka detta vid KTH. I januari publicerades en vetenskaplig artikel med resultat som tydligt visar på korrosion. MKG anser att det är anmärkningsvärt att kärnavfallsbolaget inte undersökt detta tillräckligt tidigare.

Till nyhet om referensgruppens tolfte möte, 120507 >> 

Till nyhet om tveksamheter i SKB:s komplettering till SSM om kopparkorrosion, 120416 >> 

Till nyheten om att SKB meddelar att komplettering om kopparkorrosion kommer ske den 16 april, 120316 >> 

Till nyhet om att SSM begär komplettering av SKB om kopparkorrosion i syrgasfritt vatten, 120214 >>  

Till nyhet om referensgruppens elfte möte, 120201 >>  

Till nyhet om att SKB skriver till SSM om kopparkorrosion, 111230 >>  

Till nyhet om SSM-rapport som bekräftar KTH-forskares kopparkorrosionsförsök, 111220 >>  

Till innehållsförteckningen >>

 

Kärnavfallsfonden saknar 30 miljarder

Efter år av låga avgiftsinbetalningar från kärnkraftsbolagen till Kärnavfallsfonden rapporteras att det kan finnas en stor pengabrist i fonden. Om inte avgifterna höjs blir det skattebetalarna som får betala för hanteringen av det använda kärnbränslet och rivningen av reaktorerna. Regeringen vill dock skjuta fram ett beslut om avgiftshöjning till hösten 2014.

För att kostnaderna för hantering och slutförvaring av kärnavfall samt rivning av reaktorer ska kunna säkerställas betalar kärnkraftsindustrin avgifter till den statliga kärnavfallsfonden. Idag finns det 48 miljarder i fonden. I reella termer har avgiftsnivån varit sjunkande i många år. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, ansvarar för att ge regeringen förslag på hur hög kärnavfallsavgiften bör vara. Hösten 2011 föreslog myndigheten att avgiften skulle höjas från ca.1 till 3 öre/kWh producerad kärnkraftel för perioden 2012-2014. Regeringen beslutade dock att endast höja till ca 2 öre/kWh. 

Den fortsatta processen
Regeringen har gett SSM i uppdrag att i samråd med Riksgälden och Kärnavfallsfonden se över den lagstiftning som styr kärnavfallsfinansieringen. Uppdraget är att se över hur statens risk för att behöva stå för avfalls- och rivningskostnader kan minimeras. Tidpunkten för avrapportering av uppdraget har nyligen skjutits fram till 31 maj 2013. 

Det kan saknas 30-50 miljarder
I utredningens arbete har det framkommit att det finns en risk för att det finns en brist på 30-50 miljarder i fonden. Det finns tre skäl för att en brist kan komma att uppstå. Ränteläget har förändrats så att framtida avkastning kan bli lägre, framtida kostnadsökningar kan ha und-erskattats och kostnaden för rivning av reaktorer kan ha underskattats. För att kunna få in de medel som saknas krävs en rejäl höjning av avgiften till minst 6 öre/kWh producerad kärnkraftel.

Regeringen anser att det går att vänta med ett beslut om höjning till hösten 2014 vid ett beslut om avgifterna för perioden 2015-2017. MKG anser att det inte går att dröja. Regeringen bör använda den möjlighet som finns i nuvarande lagstiftning att direkt ändra avgiftsbeloppet. 

Till nyhet om att finansieringen av slutförvaret för använt kärnbränsle kan sakna minst 30 miljarder, 120531 >> 

Till nyhet om att SSM informerade om sitt regeringsuppdrag avseende finansieringslag och -förordning, 120425 >>

Till nyhet om att SSM ges uppdraget att se över Finansieringslagen rörande säkerheter m.m., 111222 >>  

Till innehållsförteckningen >>

 

Internationell granskning vill ha mer forskning

Sveriges regering tillfrågade hösten 2010 OECD:s kärnenergibyrå Nuclear Energy Agency, NEA, om de kunde göra en oberoende granskning av kraftindustrins kärnavfallsbolags, SKB:s, slutförvarsanasökan. I juni 2012 redovisade den utsedda internationella granskningsgruppen sin slutrapport. Gruppen var övervägande positiv till ansökan men ansåg bl.a. att det behövs mer forskning om kopparkorrosion.

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att den internationella granskningsgruppen varit för begränsad i sin granskning när den i så hög grad fokuserat på vad som står i ansökan och endast ställt frågor till kärnavfallsbolaget SKB. Det är för tidigt för att dra slutsatser om ansökan innan den kompletterats. Gruppen identifierar dock flera behov av kompletteringar, inklusive att utföra mer forskning om kopparkorrosion. Detta är i linje med de kompletteringskrav Naturskyddsföreningen och MKG ställde i sitt yttrande till Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen i sitt yttrande den 1 juni.

Nyhet om att den internationella granskningsgruppen redovisade sin granskning av slutförvarsansökan, 120613 >>  

Nyhet om att Naturskyddsföreningen och MKG skickat ytterligare underlag till den internationella granskningsgruppen via SSM, 120312 >> 

Till innehållsförteckningen >>

 

Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport 2012

Den 29 februari överlämnade Kärnavfallsrådet sin årliga kunskapslägesrapport till miljöminister Lena Ek. I början av mars presenterade rådet rapporten på ett seminarium.

Syftet med rapporten om kunskapsläget inom kärnavfallsområdet är att den ska ”belysa de frågor som Kärnavfallsrådet anser särskilt relevanta”. I år hade rapporten titeln ”Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012 – långsiktigt säkerhet, haverier och global utblick”. Rapporten fokuserade på hur de tekniska barriärerna kommer att fungera i det föreslagna slutförvaret för använt kärnbränsle och på säkerhetsanalysens koppling till byggandet och driften av slutförvaret. 

MKG anser att bland det viktigaste rådet gör i rapporten är att lyfta begreppet idealtillståndet för slutförvaret. I motsats till initialtillståndet som är det tillstånd som kopparkapslar och lerbuffert har direkt efter deponering är idealtillståndet det tillstånd som måste inträda för att säkerhetsanalysen ska gälla. Vid detta tillstånd är bentonitbufferten runt kapseln vattenmättad och därmed relativt tät och tanken är att den ska kunna skydda kopparkapseln.

Att idealtillståndet uppnås är en förutsättning för att ett slutförvar enligt industrins KBS-metod ska kunna vara säker. Förutsättningarna för att idealtillståndet ska kunna uppnås i Forsmarksberget, där slutförvaret är tänkt, har dock ifrågasatts eftersom det kan ta tusen år. Det finns en risk att koppar och lera påverkas av värme och strålning innan dess. Om kopparkapseln korroderar kan slutförvaret börja läcka.

Till nyhet om seminarium om Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport, 120316 >>  

Till nyhet om Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport, 120228 >>  

Till innehållsförteckningen >>

 

MKG på Facebook

Nu finns MKG på Facebook! Gilla oss och få våra nyheter i ditt flöde, kommentera och sprid dem vidare. Du hittar sidan om du söker på Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning i Facebook eller klickar på länken nedan.
 


MKG på Facebook >> 

Till innehållsförteckningen >>

 

Fler nyheter

- Rapport från USA-kommission om kärnavfall >>
- ”Avvakta beslut om slutförvar” >>
- Seminarium om rivning och avveckling >>
- Utredning om EU:s kärnavfallsdirektiv >>
- Ny VD klar för SKB >>
- MKG:s årsmöte >>

  

Rapport från USA-kommission om kärnavfall

En s.k. Blue Ribbon Commission har haft amerikanska regeringens uppdrag att utreda olika långsiktiga lösningar på hur USA ska hantera sitt högaktiva kärnavfall. Kommissionen rekommenderar i sin slutrapport, publicerad den 16 januari, bl.a. att starta ett fördjupat forsknings- och utvecklingsprogram för slutförvarsmetoden djupa borrhål.

Till nyhet om USA-kommissionens slurapport, 120116 >>  

Till innehållsförteckningen >>

 

”Avvakta beslut om slutförvar”

Den 15 mars publicerades boken ”Nuclear Waste Management and Legitimacy, Nihilism and Responsibility” av Mats Andrén, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Beslut om ett slutförvar bör skjutas fram några årtionden, menar Andrén.

Till nyhet om boken av Mats Andrén, 120315 >>  

Till innehållsförteckningen >>

 

Seminarium om rivning och avveckling

Kärnavfallsrådet anordnade den 28 mars ett seminarium och studiebesök i Studsvik, Nyköping. Seminariet tog upp frågor om avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar och hur låg- och medelaktivt avfall hanteras.

Till nyhet om seminariet om rivning och avveckling, 120328 >>  

Till innehållsförteckningen >>

 

Utredning om EU:s kärnavfallsdirektiv

Den 19 juli 2011 antog EU:s ministerråd ett kärnavfallsdirektiv som är tänkt att skapa ett gemenskapsramverk för hanteringen av radioaktivt avfall. Regeringen gav den 1 mars Strålsäkerhetsmyndigeten i uppdrag att utreda de juridiska konsekvenserna av att direktivet införs i Sverige.

Till nyhet om utredningen om EU:s kärnavfallsdirektiv, 120301 >> 

Till innehållsförteckningen >>

 

Ny VD klar för SKB

Kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB får en ny VD från första september. Christopher Eckerberg kommer från Vattenfall.

Till nyhet om att SKB fått en ny VD, 120618 >> 

Till innehållsförteckningen >>



MKG:s årsmöte

Vid MKG:s årsmöte i Öregrund 2012 omvaldes styrelsen. Catharina Lihnell Järnhester valdes till ordförande. Efter årsmötet besökte styrelsen det naturområde som kommer att påverkas om ett slutförvar byggs i Forsmark.

Till innehållsförteckningen >>

 

Till sidans topp >>

 

 

 

 

Logga in