8 juni 2016 |

Naturskyddsföreningen motsätter sig slutförvar i Forsmark

Naturskyddsföreningen motsätter sig slutförvaret av kärnbränsle i Forsmark i ett yttrande till mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Föreningen anser att det finns en betydande risk att slutförvaret börjar läcka radioaktiva ämnen innan tusen år har gått. Det använda kärnbränslet är kärnkraftens farligaste radioaktiva avfall och måste hållas isolerat från människa och miljö i hundratusentals år.

Svensk kärnkraftindustri, via sitt kärnavfallsbolag SKB, ansökte 2011 om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Det pågår en miljöprövning av ansökan och Naturskyddsföreningen samarbetar i miljöprövningen med Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG).

Föreningarna hänvisar i yttrandet till att det finns ett omfattande vetenskapligt underlag som bekräftar att de kopparkapslar som ska innesluta det använda kärnbränslet, riskerar att brytas ner av olika korrosionsprocesser. Bland annat avstyrker forskare i korrosionslära och ytkemi vid KTH att ansökan beviljas.

– När det finns en så stor vetenskaplig osäkerhet om lösningen med kopparkapslar kommer att fungera måste försiktighetsprincipen användas och ansökan ska inte godkännas, säger Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Naturskyddsföreningen och MKG är missnöjda med att kärnavfallsbolaget SKB inte bedrivit tillräckligt vetenskaplig forskning för att visa att den metod för slutförvaring de valt, KBS-metoden, fungerar. Bolaget vägrar bl a att ta upp de inneslutningar av koppar som man under lång tid förvarat djupt i berget i ett försök vid Äspölaboratoriet, eftersom resultaten med stor sannolikhet kommer att visa att metoden inte fungerar.

Föreningarna har länge drivit på för att en alternativ slutförvarsmetod med djupa borrhål ska utredas parallellt med KBS-metoden. Metoden innebär att det använda kärnbränslet deponeras i kapslar i borrhål på mellan 3-5 km djup. Metoden kan ge högre långsiktig miljösäkerhet och risken för mänskliga intrång minskar. Dessutom kan metoden bli billigare än KBS-metoden, något som är viktigt för diskussionen om fonderade medel för slutförvaring av radioaktivt avfall och rivning av kärnkraftreaktorer kommer att räcka.

 

Kontakt:
- Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen: 070-728 25 85
- Eva-Lena Neiman, presskommunikatör, Naturskyddsföreningen: 070-794 04 07
- Johan Swahn, kanslichef MKG: 070-467 37 31   
- Oscar Alarik, miljöjurist, Naturskyddsföreningen: 070-611 32 29

Yttrandet finns på MKG:s hemsida, i nyheten om yttrandet:
Avstyrk ansökan: Yttrande i sak från Naturskyddsföreningen och MKG till domstol och SSM, 160531 >>

Nyhet på MKG:s hemsida "Fler remissinstanser har lyft problem med kopparkapseln till domstolen", 160608 >> 

Bakgrund
Den av kärnkraftsindustrin valda KBS-metoden för slutförvaring av använt kärnbränsle innebär att bränslet stoppas i kopparkapslar. Kapslarna deponeras i hål i golvet i tunnlar sprängda i berget på ca 500 m djup. Kopparkapslarna är omgivna av en buffert av lera som ska skydda kopparytan. Metoden togs ursprungligen fram på 1970-talet. Valet av koppar som kapselmaterial gjordes efter en teoretisk analys. Materialvalet har  på senare år kraftigt ifrågasatts. Kärnavfallsbolaget SKB valde 2009 att lokalisera ett tänkt slutförvar vid Forsmarks kärnkraftverk. Efter att ansökan om att få bygga slutförvaret lämnades in 2011 har de pågått en omfattande prövning rörande kompletteringar. När ansökan kungjordes i januari i år påbörjas prövningen i sak. Om något år kommer mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten lämna yttranden till regeringen som sedan kommer att avgöra om tillstånd kan ges eller inte.

Logga in