Kärnavfallsrådet överlämnar kunskapslägesrapporten 2020 till regeringen

20 februari 2020

Kärnavfallsrådet lämnade den 20 februari över sin nya kunskapslägesrapport till miljöminister Isabella Lövin. Rapporten är SOU 2020:9 och har titeln ”Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi?”. Numera ska rådet skriva en kunskapslägesrapport vartannat år och den förra rapporten kom 2018. Måndagen den 16 mars planerar Kärnavfallsrådet ett halvdagsseminarium på eftermiddagen om rapporten.

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, uppfattar att Kärnavfallsrådet i den del av rapporten som behandlar utvecklingen av barriärerna i det planerade kärnbränsleförvaret anser att det fortfarande inte är klarlagt om det finns en risk för gropfrätning i en syrgasfri slutförvarsmiljö. MKG menar att ökad kunskap i denna fråga skulle kunna erhållas vid en analys av kopparkorrosionen i de 20-åriga försökspaketen som kärnavfallsbolaget SKB nyss tagit upp ur Äspölaboratoriet.

Regeringens rådgivande vetenskapliga organ i kärnavfallsfrågor, Kärnavfallsrådet, har i uppdrag att vartannat år överlämna en kunskapslägesrapport till miljöministern. I rapporten ska rådet ge sin självständiga bedömning av det aktuella läget inom kärnavfallsområdet, med syfte att uppmärksamma och beskriva frågor som Kärnavfallrådet anser viktiga och att redogöra för rådets synpunkter i dessa. Årets kunskapslägesrapport överlämnades den 20 februari till miljöminister Isabella Lövin.

Kunskapslägesrapporten är uppdelad i två delar. Så här beskrivs dessa på Miljödepartementets hemsida:

”Rapportens första del

När föreliggande rapport publiceras (februari 2020) ligger frågan om ett slutförvar för använt kärnbränsle på regeringens bord. Slutförvarsprojektets huvudsyfte är att det radioaktiva använda kärnbränslet ska hållas åtskilt från kommande generationer i minst 100 000 år. Frågan är hur det går att hantera och förhålla sig till ett komplext projekt under en projekttid över flera generationer? Hur ser vi till att göra så bra förutsättningar som möjligt för att ett projekt ska lyckas?

Utifrån sin tvärvetenskapliga sammansättning tar rådet i föreliggande kunskapslägesrapport upp en rad olika frågor, som inte nödvändigtvis enbart gäller KBS-3-konceptet utan även andra tänkbara koncept för slutförvaring för använt kärnbränsle. De sammanhänger alla på olika sätt med frågan om vad som utmärker en god teknik.

Rapportens andra del

Del 2 innehåller dels en rapportering om Kärnavfallsrådets arbete utifrån direktivet, dels en kort beskrivning om vad som hänt på kärnavfallsområdet i Sverige under 2018–2019.

Fokus i denna rapport är på den process som kommer att följa om regeringen ger tillstånd/tillåtlighet för ett slutförvar för använt kärnbränsle.”

I rapportens första del finns det avsnitt som handlar om kompetensförsörjning, stegvis prövning, övervakning, barriärerna i kärnbränsleförvaret, allmänhetens attityder, om att minnas ett slutförvar och den goda tekniken och slutförvaret. Till avsnitten om kompetensförsörjning och allmänhetens attityder finns det extramaterial till rapporten.

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, uppfattar att Kärnavfallsrådet i det avsnitt av rapporten som behandlar utvecklingen av barriärerna i det planerade kärnbränsleförvaret anser att det fortfarande inte är klarlagt om det finns en risk för gropfrätning i en syrgasfri slutförvarsmiljö, något som skulle kunna vara ett allvarligt problem för kopparkapselns långsiktiga integritet. Rådet avslutar avsnittet med följande slutsats:

”Orsaken till dessa olika resultat på kopparpassivitet i syrefria sulfid- och kloridhaltiga vattenlösningar som erhållits i olika typer av experiment måste lösas för att den slutliga bedömningen av grop-korrosion på grund av sulfidkorrosion ska kunna göras. Kärnavfalls-rådet anser att det därför är viktigt att undersöka om ytan hos koppar-behållaren är aktiv eller passiv i slutförvarsmiljö. Om aktivt beteende kan bekräftas kan möjligheten för gropkorrosion uteslutas.”

MKG menar att ökad kunskap i denna fråga skulle kunna erhållas vid en analys av kopparkorrosionen i de 20-åriga försökspaketen som kärnavfallsbolaget SKB nyss tagit upp ur Äspölaboratoriet. MKG har visat att det funnits gropfrätning på syrgasfria kopparytor i det 18-åriga schweiziska FEBEX-försöket och det är mycket möjligt att detta är fallet även med kopparytorna i LOT-försöket. MKG vill att regeringen med SSM:s stöd ser till att ett fullgott underlag med information om kopparkorrosionen i de upptagna LOT-försökspaketen finns tillgängligt innan ett beslut om tillåtlighet för kärnbränsleförvaret tas. Se länk nedan till nyhet om detta.

Måndagen den 16 mars planerar Kärnavfallsrådet ett halvdagsseminarium (13-17) i Garnisonen konferens, Karlavägen 100, Stockholm. Länk till mer information finns nedan.

Länkar

Kärnavfallsrådets rapport ”Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi?” (SOU 2020:9) >>